Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.

IT-information och kommunikation är medel att förbättra hälsan hos personer med psykiska funktionshinder. Mitt arbete handlar om att utforma en webblösning för människor med psykiska funktionshinder. Jag har genomfört intervjuer och en workshop. Jag har intervjuat både brukare och personer som tar hand om dem. Jag har engagerat brukare i min designprocess.

Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter.

Hälsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom påverkar upplevelsen av hälsa. Personer prövas då med hinder och begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hälsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer få stöd och förståelse, att bli stärkt av tro och hopp och att lära sig leva med begränsningar i vardagslivet.

Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem världen över. År 2008 var cirka 1,5 miljarder vuxna i världen överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om det finns en ökad förekomst av karies och parodontit hos vuxna personer med övervikt/fetma. Urvalet begränsades till vuxna som var 19 år eller äldre. Studien utfördes i form av en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning i databaserna Pub Med och Science Direkt samt genom manuell sökning.

Funktionsinriktad musikterapi (FMT) kan användas till att utveckla personer med olika funktionsnedsättningar oavsett ålder. I detta examensarbete beskriver jag arbetet med ett barn och en vuxen som har funktionsnedsättningar på grund av hjärnskada. Den ena har en förvärvad och den andra en medfödd skada.Det har funnits skillnader i arbetet med dessa båda personer men likheterna har övervägt. Även i resultatet finns en tydlig överensstämmelse mellan de båda. Min erfarenhet säger att FMT med sin tydliga struktur skänker ro att få tillgång till den egna förmågan.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

?Bakgrund: Att leva som hemlös kan innebära hälsoproblem. Forskning visar att hemlösa på grund av dåligt bemötande inte söker sig till vården. Mötet med hemlösa personer ska bygga på respekt och omtanke. Vårdpersonal behöver därför vara medvetna om och reflektera över beroendet av varandra i mötet.

Att skada sig själv är ofta ett medel för att uthärda ett lidande och för personer med självskadebeteende kan mötet med vården också innebära stort lidande om denne bemöts på ett felaktigt sätt. Personals omvårdnadshandlingar kan både främja hälsa och orsaka lidande för patienten Omvårdnaden påverkas sannolikt också av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvårdpersonals attityder till personer med självskadebeteende. Den utgick från två frågeställningar: vilka attityder har sjukvårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende samt vilka faktorer som påverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Den vanligaste formen av självskadebeteende kallas för ytligt självskadande. Det innebär att personen skär eller rispar sig själv med ett vasst föremål. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör uppmanas att tänka över sina egna värderingar och sedan införliva det i arbetet med personer som skadar sig själva. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser och attityder i omvårdnaden av personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie utfördes där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att skapa överblick av den forskning som handlar om sjuksköterskors attityd till personer med alkoholberoende. Designen som använts är en deskriptiv litteraturöversikt. Artiklarna hittades efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. 13 artiklar analyseras efter modellen för att göra en litteraturöversikt där likheter och skillnader jämförs. Resultatet visar att attityder som kan ligga till grund för ett bristande bemötande av personer med alkoholberoende kan härledas till brist på erfarenhet av möte med patientgruppen.

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som idag omfattar 3-4 % av befolkningen.Sjukdomen kan medföra komplikationer i foten som orsakas av nervskador, kärlsjukdom elleren kombination av båda. Att tidigt ta bort förhårdnader och att omfördela tryck på fotenminskar risken att utveckla sår. Den allmänna uppfattningen att fotterapeuten endast klippernaglar, var upphovet till att undersöka innehållet i kompetensen och öka förståelsen för vadarbetet innebär.Syftet med studien var att beskriva fotterapeutens kompetens i samband medomhändertagandet av fotkomplikationer vid diabetessjukdom.Kvalitativ ansats med öppna intervjuer valdes och 12 fotterapeuter deltog i studien.Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys. Kriterier för medverkan i studien var att haarbetat minst 5 år vid sjukhus med fotkomplikationer till följd av diabetessjukdom.Resultatet visar att arbetet är mångfacetterat och att fotterapeuten intar en central roll iomhändertagandet av patienten. Ett arbete där iakttagelser av sårproblematik,ställningstagande till behandlingsstrategier och vidare bedömning om behov av konsultationingår.

IntroduktionAntalet äldre i samhället ökar och därmed också antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krävande beteenden som kan vara svåra att bemöta för dem som vårdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvårdnad av personer med krävande beteende vid demenssjukdom utifrån Jean Watsons karativa omvårdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet omvårdnad.ResultatAtt vårda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekräfta patientens handlingar. Vårdarna hade behov av att förstå patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krävande beteendet. Att bygga upp en nära och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vårdare var effektiv var också viktiga faktorer för en god omvårdnad.DiskussionVårdprocessen, vårdarnas möjlighet att tolka krävande beteende och omvårdnadshandledning var viktiga redskap för att vårda personer med demens och krävande beteende. Detta sätt att arbeta på behöver läras ut och belysas för att stötta de vårdare som arbetar med patientgruppen..