Inledning: Andelen personer som lider av obesitas ökar markant i hela världen och för att återfå sin hälsa är så kallad fetmabehandlande, även kallad bariatrisk kirurgi, den sista utvägen för många. En operation som visar betydligt bättre resultat än medicinsk behandling även på lång sikt vad gäller vikt, effekt på diabetes typ 2, hypertoni mm. Men flera studier tyder på ökad risk för alkoholmissbruk, i alla fall efter Gastric Bypass (1, 2). Årligen opereras mellan 7000 och 8000 personer bara i Sverige och kunskapen kring kort- och långtidseffekterna av kirurgin ökar allt mer (3). För att resultatet av operationen ska förbli långsiktigt positivt krävs att patienterna varaktigt förändrar sin livsstil men tydligen bör de även uppmärksammas på att till exempel alkoholupptaget förändras och därmed kan öka risken för missbruk.

Ett av målen i LSS är att skapa full delaktighet för de personer som omfattas av denna. För personer med utvecklingsstörning som funktionsnedsättning kan förmågan till kommunikation vara nedsatt. Det kan innebära svårigheter att uttrycka sin vilja och att göra sig förstådd. Individen kan bli beroende av omgivningens förmåga att tyda signaler och tolka kroppsspråk. Det innebär att personal där personer med kommunikationsnedsättning vistas blir ett slags filter ur vilken graden av delaktighet blir möjlig.

Då demografiska förändringar sker i samhället där fler blir äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vårdpersonal i större grad vårda personer med demens där det är av stor vikt som vårdpersonal att inte låta värdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar användes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och säkerhet relaterat till värdighet upplevdes viktigt i omvårdnad av personer med demens vid bevarande av värdighet.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och generera idéer om vad som bör tas i beaktande då Västerås skall marknadsföra sig gentemot stockholmare. För att uppfylla detta syfte genomfördes fyra olika fokusgrupper, två i Västerås samt två i Stockholm. Fokusgrupperna iVästerås genomfördes med personer som flyttat till Västerås från Stockholm under 2002-2003. I Stockholm genomfördes de med personer som bor i innerstaden samt väntar barn. De slutsatser som går att dra efter genomförande av studien är att personer som har barn är merlockade av att lämna Stockholm än personer utan, samt att Västerås saknar den starka identitet som Stockholm har.

Demenssjukdomar ökar i hela världen. De resurser som är avsatta för behandling och omhändertagande av personer med demenssjukdom är knappa. Nya alternativa metoder måste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sällskapsdjur, bland annat hundar, har börjat användas i sjukvården som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvården.Syftet var att belysa vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom.En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning.

Idag lever upp till 48 personer utav 10 000 med drag av Aspergers syndrom. Då kunskaperna ofta är otillräckliga inom ämnesområdet kan detta orsaka en bristfällig förståelse i mötet med vårdpersonalen. Detta medför emellanåt ett lidande för personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med Aspergers syndrom och deras möte med den svenska vården. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Personer med demenssjukdom är den dominerande gruppen inom särskilt boenden. Syftet med föreliggande studie var att beskriva omvårdnadspersonals upplevelse av att arbeta med personer med svår demens och att beskriva omvårdnadspersonals förväntningar på användning av sjukgymnastens kunskapsområde för att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Sju undersköterskor intervjuades och de utskrivna intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med vardera två underkategorier. Det första temat var Erfarenhet manar till tålamod och lugn och bildades av kategorierna Att försöka förstå och bli förstådd och Att behålla och stödja förmågor, det andra temat var Stöd och gemenskap och bildades av kategorierna Att det är tungt men det går att söka professionell hjälp och Att ha arbetsglädje.

Inom sjukvården omhändertar sjuksköterskor dagligen svårt skadade personer. Detta innebär olika stressmoment som kan leda till att sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt mår dåligt och måste lära sig att hantera detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. Vi har analyserat 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer resulterade i fem kategorier: Att det medförde nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet, Att inte kunna slappna av, Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk, Att förberedelser och erfarenheter är viktiga och Att vara kompetent.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Personer som får palliativ vård löper stor risk att utveckla trycksår. Deåtgärder som finns för att behandla och motverka trycksår kan varasmärtsamma och det kan därför vara svårt för vårdpersonal att veta hur deska agera. Syftet med denna litteraturöversikt är att studera vilkaomvårdnadsåtgärder som används samt inte bör användas för att behandlaoch förhindra trycksår hos personer som får palliativ vård. Rapporten är enkunskapsöversikt som genom en systematisk sökning i fyra databaserresulterade i 21 artiklar som svarade mot syftet. Efter analys med hjälp avmatrismetoden identifierades sju preventiva interventioner, sju behandlandeinterventioner samt symtombehandling av trycksår inom tre områden.Centralt i omvårdnaden av personer som får palliativ vård är välbefinnandeoch komfort.

Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav på hälso- och sjukvården då fler personer drabbas av ålderssjukdomar. Demens är en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens där bl.a. kognitiva hjälpmedel är ett nytt område inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjälpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvård i en mellanstor svensk stad.

The choice of harvest date for leys is one of the most important factors affecting the size and quality of the harvest. An early harvest gives a high nutritive value while a late harvest gives larger quantity. Today?s aim to produce high nutritive leys gives early harvest dates both in primary growth and regrowth in northern part of Sweden. The consequence is a growth in the autumn, a "third harvest".The aim of this master thesis was to study the effects of different harvesting systems and their effect on size, feed quality, wintering and economy for conditions in the northern part of Sweden.