I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II.Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II.Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade.Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.

I dag finns ca 8000 barn i Sverige som lever med sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att det finns brister i sjukvården, gällande vården av dessa barn, samt i stödet till barnens föräldrar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjande funktion, till föräldrar som har barn med sjukdomen diabetes typ 1. Metoden som tillämpades var en intervjustudie som baserades på intervjuer av fyra sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt en metod med kvalitativ ansats.

Introduction: Diabetes type 1 is a common chronic disease in children and adolescents. The disease affect, not only the child, but also the parents in their everyday life. The specialist diabetic nurse has a huge responsibility in supporting the parents to feel confident in managing the child?s diabetes.Aims of the study: To investigate how parents of children with diabetes type 1 perceive the care given from the specialist diabetic nurse and what wishes they have concerning the care they receive.Design and methods: Searches for studies in electronic databases were conducted between January 2013 and march 2013. A literature review containing 16 studies was compiled.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet..

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt.

I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa gränser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebära medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vård är därför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes där syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrån Orems teori omstödjande och undervisande omvårdnadssystem.

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst.MetodArbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.

Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that manifests as an increased level of glucose in the blood. According to the World Health Organization (WHO), 347 million people have diabetes worldwide. In year 2004, 3.4 million people died from the consequences of high blood glucose. In the Swedish population the prevalence of diabetes is estimated to 3-4 %, out of which 85-90% are Type 2. Among senior citizens a prevalence of diabetes is seen in Sweden up to 14 - 15%.

Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006).

Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that vigorously increases worldwide. The disease can affect the entire everyday life which usually results in major lifestyle change. The treatment consists largely of self care which the patient itself has great responsibility for. The nurses have an important role in supporting, guiding and teaching the patients. Since every patient is unique the nurse would benefit from an increased knowledge about the patients experiences of what promotes and prevents self care in type 2 diabetes. Aim: The aim was, from a patient perspective, describe the experience of what promotes and prevents a self care in type 2 diabetes. Methods: A literature review based on nine scientific articles gathered from the databases CINAHL plus with full text, PubMed and Medline.

En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag är att motivera patienter till livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i dagens välfärdssamhälle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inaktivitet. Med rätt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen är regelbunden fysisk aktivitet.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden.