Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används.

Diabetes Mellitus is one of the most common endocrinologic disorders among dogs. The disorder has a complex background, and successful treatment requires a well-functioning co-operation between pet owners and the veterinarian. The purpose of this study is to investigate the owners? perspective of diabetic treatments offered, and to estimate expected length of survival post-insulin therapy. The research findings are based on a survey mailed to 77 pet owners, whose dogs were diagnosed with diabetes between 1999 and 2003 at the small animal clinic of the Swedish University of Agricultural Sciences. The median survival for the dogs that underwent insulin treatment was 31 months, i.e.

Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin.

Den vanligaste orsaken till att en person blir tvungen att amputera en kroppsdel är diabetes, andra vanliga orsaker är traumatiska olyckor, förfrysningar, brännskador och infektioner. Oavsett orsak så innebär det en förlust av fysisk förmåga och den egna kroppsbilden förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att förlora en extremitet. Tio internationella vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1998-2005 analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier: Att tappa fotfästen på grund av förlusten, att få en förändrad kropp, att ha intensiva smärtor att vara begränsad och utanför samt att acceptera och kunna hantera sin situation.

Följsamheten vid långtidsmedicinering har beräknats vara runt 50 % och siffran faller ytterligare vid asymtomatiska sjukdomar. I Sverige uppskattas omkring 250 000 personer ha typ 2-diabetes, vilket omfattar omkring 90 % av alla diabetes patienter. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till läkemedelsordinationerna för orala medel mot diabetes hos en grupp bestående av 50-59 åriga individer. I studien är följsamheten beräknad som den procentuella andelen av patienterna som köpt ut minst 80 % av ordinerad mängd av läkemedel. Med hjälp av expeditionsdatum, uppgifter om antalet uttagna tabletter och dosering beräknades om mängden uttagna tabletter skulle räcka fram till nästa uttag.

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framställs i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rädsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstå som frisk?.Slutsats: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i samband med egenvård där de negativa upplevelserna var övervägande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvård.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom och en av de vanligaste barnsjukdomarna som påverkar det endokrina- och metaboliska systemet. I dagsläget beräknas 497 100 barn i världen ha sjukdomen. När ett barn diagnostiseras får föräldrarna ett stort ansvar då sjukdomen kan vara livshotande om inte behandlingen sköts på rätt sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn diagnostiseras med diabetes mellitus typ 1. En transitionsteori användes för att strukturera föräldrars upplevelser i tre faser.

Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar.- Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring.

Bakgrund: År 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som är en 52 aminosyror långmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras från flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras är ännu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en låg ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM påverkar bl.a. hormonet insulin på olika sätt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) är insulinkänslighet och insulinfrisättning påverkade.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1Metod: Litteraturöversikt.