BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner mĂ€nniskor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhĂ€llet och av denna anledning Ă€r det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vĂ„rda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras pĂ„ 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ă„r 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvĂ€rderats.

Åldersgruppen 80 Ă„r och Ă€ldre Ă€r den snabbast vĂ€xande Ă„ldersgruppen i vĂ€rlden. FörbĂ€ttrade levnadsförhĂ„llanden gör att chanserna till att leva ett lĂ„ngt liv förbĂ€ttrats men det Ă€r oklart om utvecklingen gĂ„r mot en förbĂ€ttrad hĂ€lsa hos den Ă€ldre befolkningen eller en förlĂ€ngd tid med ohĂ€lsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av Ă€ldre personers livssituation, hĂ€lsa och livskvalitet samt vilket förtroende de Ă€ldre har för vĂ„rden. Ett frĂ„geformulĂ€r besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 Ă„r och Ă€ldre i tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

MÀnniskan Àr till sin natur en social varelse och mÄnga sammanhang förutsÀtter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebÀr en stark rÀdsla för att bli utsatt för andra mÀnniskors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med mÄnga aktiviteter i vardagen, som t.ex. att lÀsa högt inför andra mÀnniskor, gÄ pÄ fest eller Àta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur nÄgra arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

RA Àr en komplex sjukdom vars symtom pÄverkar livet i hög grad för de drabbade dÀrför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var med hjÀlp av smÀrtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  pÄverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrÄn smÀrtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA pÄverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA pÄverkar patienter i stor utstrÀckning bÄde nÀr det gÀller det fysiska och psykiska vÀlbefinnandet och kan leda till pÄtagliga förÀndringar i bÄde det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smÀrta som alltid Àr nÀrvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas pÄfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvÀr. DÄ RA inte alltid Àr synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förstÄelse för personens situation.

Malnutrition Àr vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp Àr det av vikt att fokusera pÄ nutrition och omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med ddenna litteraturstudie Àr att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bÀttre nutritionsstatus kan uppnÄs. Metoden i arbetet Àr en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de pÄ förekomst av malnutrition och att det via utbildning och ÄtgÀrder gÄr att pÄverka nutritionsstatus hos dementa personer.

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Att leva med bipolÀr sjukdom innebÀr ett stÀndigt förÀnderligt stÀmningslÀge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebÀr svÄrigheter att utföra vardagliga sysslor och upprÀtthÄlla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolÀr sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolÀr sjukdom Àr: att kartlÀgga och undersöka hur det Àr att leva med bipolÀr sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnÄ en drÀglig levnadsnivÄ trots ett svÀngande stÀmningslÀge. För att kunna utföra denna studie har enkÀter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvÀmlighetsurval.

Sjuksköterskor som vÄrdat personer har varit utsatt för risken att bli exponerad av smittat blod. Forskning visar att blodsmitta kommer att öka i vÀrlden och det gör sjukdomen till en viktig folkhÀlsofrÄga. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse vid omvÄrdnad av personer med blodsmitta. Litteraturstudien baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att bli berörd och kÀnna sin otillrÀcklighet: att bristen pÄ kunskap leder till rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter: att fÄ stöd och uppskattning.

SmÀrta Àr ett allmÀnmÀnskligt fenomen och nÄgot vÄrdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smÀrta Àr vanligt förekommande Àr det inte sÀllan som smÀrtbehandlingen upplevs som otillfredsstÀllande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer pÄverka vÀlbefinnandet och dÀrmed smÀrtupplevelsen. DÄ smÀrta till sin natur Àr en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn Àven pÄ behandling av smÀrta vara ett fruktbart sÀtt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska vÀlbefinnande har pÄ upplevelsen av smÀrta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smÀrta.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras Ärligen i Sverige. Cytostatikabehandling Àr en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och mÄnga kvinnor upplever den som pÄfrestande pÄ grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna Àr hÄravfall, illamÄende, krÀkningar, uttalad trötthet, rÀdsla, depression samt Ängest. Sjuksköterskor kommer nÄgon gÄng i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgÄr cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmÀrksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vÄrdlidande.

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

I den hÀr studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien Àr att söka en förstÄelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsÄr utifrÄn de normer och vÀrderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen Àr att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hÀlsa ska kunna uppnÄs för kristna hbt-personer krÀvs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan Àven tar stÀllning för att all kÀrlek i trohet och respekt Àr lika vÀrdefull ochlika rikligt vÀlsignad som den heterosexuella..

Bakgrund: Äldre personer med en demensdiagnos Ă€r en vĂ€xande patientgrupp som stĂ€ller högre krav pĂ„ sjuksköterskans förmĂ„gor. Demenssjuka personer krĂ€ver ett annorlunda synsĂ€tt och andra typer av observationer vid bedömning av smĂ€rta och smĂ€rtlindring, Ă€n personer med intakt kognitivt medvetande. Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att smĂ€rtbedöma och smĂ€rtlindra personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie dĂ€r 10 vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och tematiserats utifrĂ„n valt syfte. Resultat: Fem olika teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den demenssjuka, sjuksköterskans smĂ€rtbedömning av demenssjuka personer, sjuksköterskans erfarenhet av att anvĂ€nda bedömningsinstrument, farmakologisk smĂ€rtlindring och icke-farmakologisk smĂ€rtlindring.