Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Barn till psykiskt sjuka Àr en utsatt grupp. De löper ökad risk för hÀmmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svÄrigheter under uppvÀxten eller i vuxen Älder. Barnens situation har lÀnge varit osynliggjord men pÄ senare tid har den uppmÀrksammats alltmer i samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk neurologisk sjukdom som förÀndrar hela en persons liv bÄde fysisk och psykiskt sÄvÀl som socialt och relationsmÀssigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begrÀnsad rörlighet och förÀndrad vardag.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen pÄ ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick frÄn ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt tvÄ vÄrdbitrÀden. Metoden som anvÀndes var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer prÀglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning och Àr en av devanligaste orsakerna till funktionsnedsÀttning och dödsfall i vÀstvÀrlden. Personersom drabbats av stroke Àr den grupp som upptar flest vÄrdplatser i svensk sjukvÄrdidag. Insjuknandet i stroke Àr plötsligt och fÄr stora konsekvenser för individens liv,sÄvÀl fysiska, psykiska som sociala. Sjukdom Àr en av de faktorer som pÄverkarpersoners upplevelse av sin livskvalitet. Livskvalitet Àr ett subjektivt begrepp sombeskriver en persons upplevelse av sin livssituation.

Den ökade psykiska ohÀlsan bland ungdomar stÀller krav pÄ behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svÄrt att behandla ungdomar, och det finns fÄ empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att fÄ ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i Äldern 19?22 Är som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonÄrstiden.

Skolan innefattar inte bara lÀrande utan handlar Àven om elevers hÀlsa och vÀlmÄende. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krÀvs en god psykisk hÀlsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohÀlsa ökat de senaste Ären. StÀmmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mÄr psykiskt dÄligt, Àr det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmÀrksamma och försöka förebygga psykisk ohÀlsa hos eleverna. Detta Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mÄr dÄligt, dvs.

Bakgrund: I begreppet Àtstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och Àtstörningar utan nÀrmare specifikation. Bland vÄrdpersonal finns en stor brist pÄ kÀnnedom och förstÄelse för sjukdomen, vilket försvÄrar vÄrden. Personer med Àtstörningar framkallar ofta negativa kÀnslor hos vÄrdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka kÀnslor av fientlighet, ilska och stress. Att vÄrda dessa personer Àr sÄledes en stor utmaning för vÄrpersonalen, dÄ de ska skapa en vÄrdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens upplevelser av att vÄrda personer med Àtstörningar.

HÀlsopÄverkan pÄ grund av arbetslöshet Àr ett utbrett problem som pÄverkas av bÄde samhÀlleliga och politiska faktorer. Brist pÄ arbete medför mÄnga konsekvenser sÄ som förlorad inkomst, ekonomisk sÄrbarhet och försÀmrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohÀlsa med bemÀrkelse pÄ psykisk ohÀlsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sÀmre hÀlsa Àn arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar pÄ svÄra eller stressande livssituationer. Hur en individ anvÀnder sig av olika copingstrategier pÄverkar hur denne hanterar den svÄra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Personer med demens med aggressivt beteende Àr vanligt förekommande. Personal pÄ sÀrskilda boenden och inom hemtjÀnsten möter dessa personer i de dagliga omvÄrdnadssituationerna. Genom att skaffa kunskap om personens bakgrund kan personalen bÀttre förstÄ, bemöta, avleda och förhindra uppkomsten av frustration och aggression. Syftet med vÄr studie var att beskriva personalens förestÀllningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvÄrdnaden av personer med demens. Studien utfördes genom intervjuer med sjuksköterskor aktiva inom kommunal Àldreomsorg och personer i ett demensteam som har stor kunskap och erfarenhet av den problematik som ett aggressivt beteende hos personer med demens kan medföra.

RyggmÀrgsbrÄck Àr en form av funktionshinder, och personer med ryggmÀrgsbrÄck Àr en patientgrupp som sjuksköterskor mest troligt kommer att möta nÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med ryggmÀrgsbrÄck. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: att kÀnna hinder att inleda en intim relation: att kÀnna rÀdsla och skam och ha fysiska problem vid sex: att kÀnna brist pÄ kunskap: att kÀnna tillfredsstÀllelse med sin sexualitet samt att kÀnna förhoppningar inför framtiden. Sexualitet hos personer med ryggmÀrgsbrÄck bestod ofta av problem, rÀdslor och skam, missnöje över kontrollen av sin kropp och framför allt tarminkontinens.

Skolan innefattar inte bara lÀrande utan handlar Àven om elevers hÀlsa och vÀlmÄende. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krÀvs en god psykisk hÀlsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohÀlsa ökat de senaste Ären. StÀmmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mÄr psykiskt dÄligt, Àr det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmÀrksamma och försöka förebygga psykisk ohÀlsa hos eleverna. Detta Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mÄr dÄligt, dvs.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.