Med Äldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vÄrden Àr att identifiera smÀrta hos personer med demens. SmÀrta kan vara svÄrt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svÄrare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanstÀlla befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smÀrta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes bÄde kvantitativa och kvalitativa ut för att ingÄ i analysen.

Forskning visar att fÄ personer har möjligheten att fÄ vÀlja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar pÄ möjligheten att fÄ vÄrdas hemma Àr tillgÄng till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga mÄste kunna kÀnna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgÀngliga. De professionella vÄrdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna vÀlja att vÄrdas hemma under sista tiden i livet.

Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Leukemi Àr en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje Är. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gÄ i remisson och i vissa fall fortgÄr behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlÀngt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebÀr att man slÄr ut patientens benmÀrg och ersÀtter denna med ny benmÀrg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Diabetes mellitus typ 2 Àr en kronisk sjukdom som drabbar frÀmst Àldre personer. UngefÀr 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. DÄ befolkningen blir allt Àldre kommer antalet Àldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur Àldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det Àr att leva med sjukdomen. Vilka förÀndringar uppstÄr i Àldre individers livssituation efter att ha fÄtt diagnosen? Hur hanterar Àldre personer de förÀndringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger pÄ tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Personer i behov av vÄrd kÀnner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstÄr dÄ personer i behov av vÄrd har förmÄga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vÄrd. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan Ären 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

GÄngproblematiken hos personer med Parkinsons sjukdom Àr svÄrhanterad av bÄde vÄrdtagare och vÄrdare och krÀver mycket kunskap och förstÄelse. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan underlÀtta gÄngproblematik hos personer med Parkinsons sjukdom. Tio kvantitativa studier har anvÀnds i denna litteraturstudie och sökningar har gjorts i Pubmed och i CINAHL. Resultatet frÄn dessa sökningar presenterades i fyra strategier och fynden var rehabilitering, individanpassad trÀning, stimuli och anvÀndandet av dagböcker. Dessa strategier kan anvÀndas som verktyg för en sjuksköterska nÀr hon interagerar med personer med Parkinsons sjukdom.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att mÀnniskor mÄr bra, syftet med studien var dÀrför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor sÄg ut hos kommunanstÀllda som upplevde sin hÀlsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer frÄn olika yrkesomrÄden inom den aktuella kommunen dÀr alla upplevde sin fysiska och psykiska hÀlsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig sjÀlva och hade en nÀrvaro i nuet, trots svÄrigheter, gjorde att de kÀnde sig lyckliga.

Detta Ă€r en fallstudie dĂ€r fem personer medverkar. Studien undersökte om det gĂ„r att motivera personer till en hĂ€lsosammare livsstil med hjĂ€lp av individanpassad trĂ€ning, dĂ€r kombinationen mellan konditionstrĂ€ning och styrketrĂ€ning lĂ„g som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa trĂ€ningen efter varje enskild individs behov - frĂ„n personer som haft hjĂ€rtinfarkt till personer som ville fĂ„ motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ?Klassikern?. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhĂ€vningar och 90?-stolen fick visa hur styrkan utvecklats.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stÀrka unga kvinnor vars psykiska ohÀlsa fortsÀtter att öka. Statistiskt sett sÄ finns klara samband mellan den psykiska ohÀlsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbÀttra den psykiska ohÀlsan bland flickor samt att beskriva faktorer som pÄverkar det ideella arbetet pÄ tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod. Sju intervjuer genomfördes pÄ aktiva medlemmar pÄ olika tjejjourer och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

?GRETA ÄR SÅ ILSKEN NU FÖRTIDEN? Anhörigas upplevelser och hantering av hot och vĂ„ld frĂ„n demenssjuk partner. En empirisk kvalitativ studie baserad pĂ„ intervjuer Agneta Nord Birgitta Cestrone Nyman Nord, A & Cestrone Nyman, B. Greta Ă€r sĂ„ ilsken nuförtiden- Anhörigas upplevelser av hot och vĂ„ld frĂ„n demenssjuk partner och hur man som anhörig hanterar detta En empirisk kvalitativ studie som baseras pĂ„ intervjuer med fyra anhöriga till demenssjuka partners. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2006. BPSD Ă€r ett samlingsnamn för olika kĂ€nslomĂ€ssiga yttringar eller psykiska symtom som Ă€r vanliga hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar Àr ett vanligt förekommande patientklientel pÄ somatiska vÄrdavdelningar. Att vÄrda dessa individer krÀver ofta mycket arbete och fokus frÄn allmÀnsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vÄrdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vÄrdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, pÄ ett systematiskt vis, baserad pÄ data frÄn tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom omrÄdet söktes upp, granskades, analyserades och sammanstÀlldes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig frÀmst vara kopplade till dennes vÄrd- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgÄng till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrÄn tre kategorier: VÄrdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrÄn resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvÄrdnad och om möjlighet till bÀttre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgÀnglig för personal pÄ somatiska vÄrdavdelningar, skulle detta förmodligen förÀndra den negativa instÀllning som mÄnga sjuksköterskor har till vÄrdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle ocksÄ skapas bÀttre förutsÀttningar för sjuksköterskor att kunna bistÄ med en bÀttre vÄrd.