Bakgrund: Årligen drabbas 10 000 mĂ€nniskor av plötsligt hjĂ€rtstopp i Sverige. Överlevnaden efter hjĂ€rtstopp Ă€r lĂ„g och risken för lĂ„ngvariga komplikationer som nedsatt kognitiv förmĂ„ga, blindhet och fysiska funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r stor hos de som överlever. Komplikationerna Ă€r ofta kroniska och kan komma att pĂ„verka det fysiska och psykiska vĂ€lbefinnandet. Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka upplevelser av livskvalitet hos individer som överlever ett plötsligt hjĂ€rtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteratursöversikt, dĂ€r vetenskapliga artiklar systematisk sökts för att samla information kring den aktuella forskningen i Ă€mnet.

I dagens samhÀlle Àr bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor fÄr diagnosen. Kvinnor reagerar kÀnslomÀssigt starkt nÀr sjukdomen hotar deras liv. Det Àr dÀrför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie Àr att belysa yngre kvinnors psykiska pÄverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr resultatet var baserad pÄ Ätta kvalitativa artiklar vars innehÄll granskades, tolkades och analyserades.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner pÄ grund av sin funktionsnedsÀttning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, Äsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer anvÀnder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstÄ. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar pÄ olika problem som synskadade personer nÄgon gÄng har upplevt i sociala interaktioner.

Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner som Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus, MRSA, ökar. Bakterien Àr komplicerad att avlÀgsna och idag Àr MRSA ett av de största vÄrdhygieniska problemen internationellt. Vid vÄrd av personer som bÀr pÄ MRSA krÀvs sÀrskilda rutiner, sÄsom isoleringsvÄrd och skyddsklÀder.Syfte: Att belysa personers upplevelser av att bÀra pÄ MRSA i en vÄrdkontext.Metod: En litteraturstudie av Ätta stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades och sammanstÀlldes med en beskrivande metasyntes, enligt Friberg (2012).Resultat: Tre teman tydliggjordes: ?Rutinernas inverkan pÄ patientens upplevelse av vÄrden?,? Patientens upplevelse av mötet med vÄrdpersonalen.? och ? Patientens kÀnslomÀssiga upplevelse av att vara infekterad med MRSA?.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anstÀllt personer med funktionshinder, jÀmfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex mÄnader och under sex mÄnader, samt om arbetsgivarens attityd har pÄverkat lÀngden pÄ praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anstÀllt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anstÀllde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansÄg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anstÀlla personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde dÀremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera vÀl utifrÄn alla faktorer som Àr viktiga pÄ arbetsplatsen.

Engagemang, kunskap och empati Àr vÀsentligt för att sjuksköterskan ska fÄ en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillstÄndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekrÀftas och upplever bekrÀftelse samt hanterar sin situation i det vÄrdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har anvÀnts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekrÀftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nÀra relation med sjuksköterskan. Blev de bekrÀftade pÄverkades identiteten och sjÀlvkÀnslan i en positiv riktning.

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

This thesis examines Swedish filmmakers' modes of work and production within the Swedish film landscape. An introductory historical overview treats the Swedish regionalization since the mid 1990's. Political and economical aspects of producing films in various regions serve as a background for understanding the new generation of decentralised Swedish filmmaking, and the use of sound and music in contemporary film. The analysis consists of empirical studies; interviews with directors and producers, working with music for film and TV. Although the filmmaking perspective is in focus, composers and film scholars are heard as well.

Aptitlöshet Àr ett vanligt förekommande fenomen hos personer med cancersjukdom. Det kan komma till följd av sjukdomen/tumören i sig, men Àven av behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av aptitlöshet hos personer med cancersjukdomar. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att inte förstÄ eller bli förstÄdd: Att maten inte smakar som förut: Att tvingas Àta för att överleva: Att förlora njutning och gemenskap samt Att ta kontroll över situationen.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Personer som lever med reumatoid artrit (RA) mÄste hela livet anpassa sina dagliga aktiviteter efter sin sjukdom. RA ger konsekvenser pÄ mÄnga sÀtt bland annat socialt, ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att delta i temagrupp med ledskyddsundervisning för nÄgra personer med RA. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju personer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

NĂ€r en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom pĂ„verkas ofta relationerna till de nĂ€rstĂ„ende med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nĂ€rstĂ„endes upplevelser av nĂ€ra relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstĂ„ och att sörja: att leva med kĂ€nslor av skam, skuld och oro: att ansvar krĂ€ver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rĂ€ttigheter: att leva i nya relationer och att fĂ„ andrum, ökad förstĂ„else och försoning. NĂ€rstĂ„ende tycktes hamna i ett kristillstĂ„nd och upplevde att de saknade rĂ€ttigheter nĂ€r det gĂ€llde professionell vĂ„rd av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vĂ„rdgivare utanför sjukhusvĂ„rden. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvĂ„rdnadsteorier.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r idag vanligt förekommande bland personer pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i vĂ€stvĂ€rlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har dĂ€rför svĂ„rt att förstĂ„ behovet av hjĂ€lp. DĂ€rmed kan det vara vĂ€sentligt att personer i omgivningen bistĂ„r med stöd för att hjĂ€lpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med Ă€tstörningar. Metoden som anvĂ€nds Ă€r litteraturstudie.

Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kÀnnedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förÀndring vid hysterektomi. FrÄgestÀllningarna var; Vilka förÀndringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvÄrdspersonal och anhöriga för att underlÀtta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; kÀnsla av förbÀttrad hÀlsa, sexuella förÀndringar, hormonella förÀndringar och kunskap, förstÄelse och stöd. Generellt ökade hÀlsan, bÄde fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgÄtt hysterektomi.