En reduktion av muskelmassa är en stor fysiologisk förändring till följd av åldrandet som kan medföra funktionsnedsättningar, inaktivitet och osjälvständighet. Det kan motverkas genom styrketräning. Vi har i klinik upplevt att äldre personer känt sig osäkra och oerfarna vid utförande av styrketräning. Vi ville med denna studie undersöka om den kliniska erfarenheten stämde överrens med äldre personers inställning och erfarenhet till styrketräning på gym. Syftet med studien är att undersöka äldre personers inställning och erfarenhet av styrketräning på gym.

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört medandra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsaär en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är attfrämja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskrivahur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa ochhur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner imellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades medkvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet.

I Sverige har personer som är i behov av omfattande stöd i vardagen rätt till assistans, en tjänst som utförs av personliga assistenter. Den vedertagna benämningen av funktionshindrade i behov av assistans är brukare. Det som skiljer yrket personlig assistent från övriga vårdyrken är att det inte krävs en formell yrkesutbildning. Eftersom den personliga assistenten är en del av brukarens privatliv är personkemi och personlig kompetens faktorer som ofta väger tyngre än formell utbildning. Den personliga assistenten assisterar brukaren i de vardagliga sysslorna, vilket innefattar bland annat, planering, matlagning och assistans vid måltider.

I detta examensarbete beskriver jag FMT ? Funktionsinriktad Musikterapi. Arbetets fokus ligger på att undersöka hur man med hjälp av FMT kan stödja och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom. I fallbeskrivningar beskriver jag hur jag har arbetat med FMT-metoden med två personer som båda har diagnosen Down syndrom. Mitt mål har varit att utveckla och stärka deras balans och stabilitet. Min slutsats är att arbete med FMT kan stärka och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom..

Att klara vardagliga aktiviteter är viktigt för människan, möjligheten att påverka sin dag, göra egna val och umgås med andra på egna villkor. Kognitiva funktionsnedsättningar medför svårigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information och innefattar bland annat förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum och problemlösning. Allt fler personer med funktionshinder är i dag i behov av hjälpmedel som kan ge en ökad livskvalitet. Kognitiva funktionsnedsättningar uppmärksammas allt mer i samhället och utvecklingen av nya produkter går snabbt framåt. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet upplevde sitt arbete med förskrivning av kognitiva hjälpmedel.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt oväntat hjärtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjärtstopp ökar och därmed finns ett ökat behov av att förbättra kunskapen om hur livet påverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvårigheter, ångest, brist på energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstillestånd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och varje år insjuknar ungefär 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förändring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. Frågeställningarna som användes var: på vilket sätt kan sjuksköterskan hjälpa stroke patienter att uppnå en god livskvalitet? Vilka faktorer påverkar patienternas livskvalitet? Finns det någon skillnad på livskvalitet när det gäller strokedrabbade män och kvinnor? Denna studie bygger på tretton vetenskapliga artiklar.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Introduktion: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en obotlig sjukdom som smittat omkring 34 miljoner personer världen över och sjukdomen konfronteras därför kontinuerligt inom sjukvården. Syfte: Att identifiera och sammanställa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV samt bakomliggande faktorer till dessa attityder. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. De inkluderade artiklarna (n=17) har funnits via databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV påverkades av olika faktorer.

Självmord sker oftast under inflytande av psykiska störningar eller stressreaktioner. Studien undersöker suicidalitet enligt metoden grundad teori, men med en inlärningspsykologisk förförståelse. I resultatet framkommer att suicidnära personer ofta känner otillräcklighet inför livets krav, men kan uppleva ökad kontroll i samband med planen på självmord. En drivkraft är en önskan att avsluta lidandet. Självmordsnära har ofta en stark men ambivalent kärlek till sina närstående.

Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, därefter med den klinik och det sjukhus där de arbetar. NU-sjukvården betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig välinformerade om övergripande mål och beslut, men enkäten visar att det finns brister i den interna kommunikationen längre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvården uppfattas som negativ och orättvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osäkerhet inom organisationen och cheferna får tidvis lägga tid och energi på att förklara och dementera.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få svar på vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig från processen av att komma in på arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gällande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien är att ta del av enskilda funktionshindrades berättelse för att få en så mångfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att få just deras uppfattning av att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera på de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Stroke är en av de tre sjukdomar som årligen skördar flest antal vuxna liv ? endast hjärtsjukdomar och cancer dödar fler. Bara i Sverige drabbas cirka 20 000 personer per år. Av dessa 20 000 Personer, räddas förstås många till livet. Sjukdomen är dock sällan komplikationsfri utan leder oftast till en rad konsekvenser, vilka i sin tur kan vara bestående såväl som temporära.