I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, Älder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, dÀr de fick diskutera frÄgor som relaterade till uppsatsens frÄgestÀllningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan mÀnniskor, dÀr bÄda grupperna visade att förstÄelsen av begreppet nivÄ har vÀldigt stor pÄverkan pÄ dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade pÄ att personer med intellektuella funktionshinder frÀmst ses som individer med en nivÄ, dÀr andra social kategoriseringsgrunder som kön och Älder inte fÄr lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgÄng? i arbetet, dÀr ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlÀngningen ocksÄ ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

The purpose of this paper was to look at the perception of self-determination for adults with intellectual disabilities from their perspective. We wanted to examine the experience of the space available for self-determination in some key areas of life, and how their own thoughts and ideas have been addressed by others. Through interviews with six people with intellectual disabilities, we have found that a single definition of self-determination is elusive. The key seems to be that you get the opportunity to do what you want, to have your voice heard and to receive and take responsibility. The space for self-determination is perceived by respondents as both large and small.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

SyfteStudera hur diskurser kan understödja diskussionen om studiemöjligheter efter gymnasiet för ungdomar med intellektuella funktionshinder och med en diskursiv ansats föra en teoretisk diskussion om hur subjektens positioner spelar roll för vad som framtrÀder som rimligt och möjligt.TeoriPoststrukturalism, diskursteori, subjektspositioner. MetodDiskursanalys.ResultatUppsatsen visar pÄ studiemöjligheter inom högskolan för ungdomar med intellektuella funk-tionshinder och argumenterar för att hur subjekt som intellektuella funktionshinder eller ut-vecklingsstörning positioneras skapar olika diskurser, vilket spelar roll för om studiemöjlig-heter efter gymnasiet trÀder fram som möjliga och önskvÀrda. I uppsatsen görs diskursanalyser av tre dokument och en förelÀsning, utifrÄn hur menings-skapande konstrueras i tal om ?intellektuella funktionshinder? och ?utvecklingsstörning?. De dokument som har granskats Àr Skolinspektionens rapport om utredningar inför mottagande i sÀrskolan (Skolinspektionen, 2010:2593), gymnasiesÀrskoleutredningen Den framtida gymna-siesÀrskolan (SOU 2011:8), Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande om hur studier pÄ yrkeshögskola kan förbÀttras för studerande med funktionsnedsÀttningar (YH-myndigheten, 2011:783) samt förelÀsningen Intellectual Disabilities goes to College av Olivia Raynor frÄn UCLA Mind Institute (Raynor, 2009).Bland de fyra dokument som analyserats finns skillnader i hur subjektet intellektuella funk-tionshinder (eller nÀrliggande begrepp) positioneras.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

Uppsatsen handlar om hur det intellektuella kapitalet i de tvÄ bankerna Handelsbanken och SEB skiljer sig Ät. Vi försöker ocksÄ se hur skillnader i resultat och utveckling för Handelsbanken gÄr att förklara med hjÀlp av det intellektuella kapitalet. Uppsatsen Àr av utforskande karaktÀr med tyngdpunkt pÄ Handelsbanken men med SEB som jÀmförande faktor..

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod och bestÄr av sju intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka hur personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ ett sÀrskilt boende upplevde sina möjligheter till att uttrycka sin sexualitet utifrÄn de regler och förhÄllningsÀtt hos personalen som rÄder dÀr och hur de agerade utifrÄn det handlingsutrymmet. I studien anvÀnde vi oss av Layders teori om sociala domÀner för att bÀttre kunna förstÄ forskningsomrÄdets komplexitet.Huvudresultaten i studien visade att det fanns begrÀnsade möjligheter att uttrycka sin sexualitet. De svÄrigheterna som visade sig bestod i att fÄ ha sin partner övernattandes eller vara samboende. För att fÄ igenom att ha sin partner övernattandes krÀvdes att man sjÀlv utkrÀvde ökat handlingsutrymme.

Syftet med denna uppsats Àr att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt Àven visa pÄ de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi Àven för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsÀttet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet Àr grundat pÄ sekundÀrdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet Àr likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur arbetsintegreringen pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden kan se ut för personer med lindriga intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden Supported employment anvÀnds eller kan anvÀndas i SverigeFrÄgestÀllningar? Hur fungerar arbetsintegreringen för personer med lindriga intellektuella eller neuropsykiatriska funktionshinder i Göteborg?? AnvÀnder man sig av metoden Supported employment och i sÄ fall hur?? Hur kan ekonomin se ut för den enskilde och hur förÀndras den av en eventuell anstÀllning? Metod Till studien valdes en kvalitativ ansats dÄ detta passade syftet bÀst. Vi genomförde 5 intervjuer med sammanlagt 8 personer inom kommunen, arbetsförmedlingen och försÀkringskassan.Resultat Resultatet presenterades utifrÄn 3 valda teman och analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt valda teorier; Empowerment och KASAM.Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan samverkar och pÄbörjar kartlÀggningsarbetet med den funktionshindrade redan under gymnasietiden för att underlÀtta steget ut i arbetslivet. Supported employment Àr en evidensbaserad metod som har visat sig fungera för flera grupper som stÄtt utanför arbetsmarknaden.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats frÄn tung industri till mer tjÀnsteinriktade verksamheter dÀr det intellektuella kapitalet fÄtt en allt större betydelse. Dagens redovisningsregler, som innebÀr svÄrigheter att redovisa immateriella tillgÄngar, gör det svÄrt för företagen att redovisa en rÀttvisande bild av företagets vÀrde. Problemet har lett till att mÄnga företags bokförda vÀrde skiljer sig markant frÄn marknadsvÀrdet. IstÀllet lÀmnar mÄnga företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga vÀrde till intressenterna. Syftet med denna uppsats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företagsvÀrdering.

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom omrÄdet Äldrande och intellektuella funktionsnedsÀttningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur Àldre mÀnniskors med intellektuella funktionsnedsÀttningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning. Metod: Litteraturöversikten Àr en sÄ kallad ?scoping study?. SjÀlva sök-strategin utgick frÄn sÄ kallad blocksökning. Sökresultatet frÄn databaser genomsöktes dÀrefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext.