SammanfattningFunktionshinder Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med ett otillgÀngligt samhÀlle. Personer med funktionsnedsÀttningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvÀrvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en vÀrld genom deras "nya kroppar". Med utgÄngspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori frÄn Richard Jenkins nÀrmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvÀrvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Habiliteringen syftar till att frÀmja barn med funktionshinders funktionsförmÄga för att öka förutsÀttningarna för delaktighet i samhÀllet. Habiliteringsplanering Àr ett sÀtt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förstÄelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i Äldern 10-13 Är intervjuades.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att fÄ vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, TillÄtas vara delaktig i den första huvudkategorin och PÄverkan och valmöjligheter, SjÀlvbestÀmmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver nÀr och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mÀngder av möjligheter för personer med funktionshinder som pÄverkar deras förflyttningsförmÄga. HjÀlpmedel kan underlÀtta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mÄl och mening med livet. Delaktighet förÀndras med Äldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvÀndare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat anvÀnda elrullstol ? en jÀmförelse mellan yngre och Àldre anvÀndare.

Personer med funktionshinder har svÄrt att fÄ anstÀllning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade Àr ett försök att synliggöra rÀttigheten att fÄ sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrÄn en kvalitativ ansats nÄ ny förstÄelse för omrÄdet funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med Ätta personalchefer, hÀlften var statligt anstÀllda och hÀlften privat.

This essay focuses on a trÀffpunkts-activity within LSS's disability care, which started a year ago. The study has an evaluating perspective.The purpose of this essay is to describe the activity, study its intentions and to describe how far it has come reaching its intentions/goals. The questions we have focused on are: What were TrÀffpunkten's goals and how far has it evolved during the past year. Further more we have examined what kind of social interaction developing between guests and LSS-activity users and how much the activity's intentions show in it today.We used a qualitative method in this essay. To get answers to our questions, we have interviewed persons involved in TrÀffpunkten and others at VÄrd och Omsorgsförvaltningen.

Riksdagen beslutade Är 2000 om en nationell handlingsplan för att förbÀttra tillgÀngligheten för persoaner med funktionsnedsÀttning. Hindren skall vara ÄtgÀrdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgÀnglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det pÄverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsÀttning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgÀnglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men ocksÄ graden av funktionsnedsÀttning, Älder samt upplevelse av hinder Àr faktorer som Àr avgörande.Konklusion.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrÄn personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svÄrigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som Àr av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhÄllit öppenvÄrdsrehabilitering. Författaren anvÀnde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke frÄn tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frÄgor anvÀndes vid datainsamlandet.

Funktionshindrade Àr en prioriterad mÄlgrupp för folkhÀlsoarbetet i Sverige. De tvÄ viktigaste mÄlomrÄdena som fokuseras Àr rÀtten till jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hÀstar, har i tidigare studier visat sig pÄverka funktionshindrades upplevda hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt och bidragit till nya kunskaper om dem sjÀlva. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt ridning som hÀlsofrÀmjande fritidsaktivitet kan bidra till en bÀttre upplevd hÀlsa och ett bÀttre lÀrande för personer med funktionshinder, och pÄ vilket sÀtt ridverksamheten Àr uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes pÄ en ridskola.