Sökresultat:
14801 Uppsatser om Personer med funktionshinder -delaktighet i samhället - Sida 27 av 987
Faktorer av betydelse för förÀldrars delaktighet i barnsjukvÄrden.
FörÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sitt sjuka barn och de har rÀtt att vara
delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvÄrden dÀr
förÀldrar upplevt att de inte tillÄtits vara delaktiga i den omfattning de önskat.
Syftet med denna litteraturstudie, innehÄllande tio kvalitativa, vetenskapliga
artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för förÀldrars delaktighet i
barnsjukvÄrden. Kvalitativ innehÄllsanalys genererade ett resultat som visar att
kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för
förÀldrars delaktighet. Resultatet stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning och
med intentionerna i hÀlso- och sjukvÄrdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor
inom barnsjukvÄrden behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehÄll
och dess betydelse för förÀldrars delaktighet..
Spela pÄ olika villkor : En artikelserie om funktionshindrade datorspelare
Datorspel har under början av 2000-talet tagit vÀrlden med storm. Fenomenet har exploderat frÄn att vara en angelÀgenhet frÀmst för de redan frÀlsta till en internationell miljardindustri. Sverige Àr en av de bÀsta lÀnderna i vÀrlden pÄ datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhÄllningen. Ett funktionshinder kan försvÄra eller helt förstöra spelupplevelsen.
RÀtten till delaktighet! Faktorer som pÄverkar patientens upplevelse av delaktighet i vÄrden
En grundförutsÀttning för folkhÀlsan Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet. Delaktighet Àr ett mÄngtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebÀr sÄledes rÀtten till delaktighet i allt som rör den egna vÄrden. I svensk sjukvÄrd innebÀr det att all sjukvÄrdspersonal enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet ÄtgÀrder via lagar och förordningar har under senaste Ärtiondet vidtagits för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden. Vilka faktorer pÄverkar dÄ patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som pÄverkar patientens upplevelse av delaktighet i vÄrden, oavsett kontext.
Anpassat boende för funktionshindrade mÀnniskor: tillÀmpning
av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.
?En skola för alla? - tre lÀrares röster om möjligheter och svÄrigheter
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ en F-9 skola, ser pÄ sin strÀvan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lÀrare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? UtgÄngspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?.
Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat tre lÀrare frÄn en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lÀrarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap och kÀnna social samhörighet. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna i hög grad ser elevernas skolsvÄrigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bÀrare av problemen.
Patientens delaktighet i vÄrden : En litteraturöversikt
Bakgrund: Patientens roll i vÄrden har under det senaste decenniet förÀndrats. Dagens patienter Àr allt mer medvetna om rÀttigheterna som de har i vÄrden. Alla mÀnniskor har laglig rÀtt till information och delaktighet i beslutsfattandet som berör deras egen vÄrd. Sjuksköterskans förhÄllningssÀtt Àr av betydelse för patientdelaktigheten. Forskning har visat att det fortfarande kvarstÄr brister i patientens rÀtt till delaktighet, det Àr dÀrför viktigt att veta vad patienten upplever som delaktighet och hur sjuksköterskan kan frÀmja detta.
Hur kommer barns inflytande och delaktighet till uttryck i förskolan?
Syftet med denna undersökning Àr att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks Àr om barn fÄr möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn fÄr möjlighet till inflytande och hur det i sÄ fall Àr kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra bÄde vuxnas och barns olika svar pÄ frÄgan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute pÄ en förskola dÀr tvÄ avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod och tillvÀgagÄngssÀttet har varit semistrukturerade intervjuer.
Förskolepersonals delaktighet i barns lek
Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av bÄde förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle fÄ stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. VÄrt resultat visade att förskolepersonalen ansÄg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men Àven att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhÄllningssÀtt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen Àven ansÄg att förskolepersonalen höll sig pÄ avstÄnd genom att betrakta dem i deras lek.
NÀr stöttepelaren inte hÄller : Erfarenheter av att lÀra sig leva med en ryggmÀrgsskada
I Sverige drabbas varje Är omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmÀrgsskada. En ryggmÀrgsskada innebÀr ofta ett funktionshinder som gör att stora förÀndringar mÄste göras i livssituationen, vilket kan vara en svÄr anpassning. Stress, Ängest och depressiva symtom Àr relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lÀra sig leva med en ryggmÀrgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via fÀrgkodning för att finna likheter.
FrÄn diagnos till dialog - en studie om medarbetarnas delaktighet vid ett förÀndringsarbete inom offentlig sektor
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa det förÀndringsarbete som Àr genomfört pÄ Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger pÄ informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det Àr av intresse för studiens resultat att beskriva hur förÀndringen genomförts dÄ det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förÀndring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebÀr. Vidare belyser forskare tvÄ olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.
Utveckling av en mobiltelefonmodul till omgivningskontrollsystemet Handy Blue
Arbetet gick ut pÄ att designa och programmera en prototypmobiltelefonmodul till HandyBlue, ett omgivningskontrollsystem för personer med funktionshinder. Rapporten gÄr igenom de olika momenten i modulens utveckling som marknadsundersökning, expertintervjuer, design och implementation och fÀltester.Programmet fick bra betyg i fÀlttester och ansÄgs av samtliga testare som lÀttanvÀnt och intuitivt. Slutsatsen Àr att genom att hÄlla mÄlgruppens önskemÄl i fokus och lÄta tÀnkta anvÀndare vara delaktiga i utvecklingen i ett tidigt skede, blir slutresultatet en modul som vÀl uppfyller de krav som stÀllts pÄ den..
SkĂlur ĂŸĂș? : Om svenskars och danskars förstĂ„else av islĂ€ndska
Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.
Hur upplever personer med Reumatoid Artrit att de kan vara delaktiga tillsammans med andra pÄ sin fritid?
Reumatoid Artrit Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom dÀr lederna blir ömma, svullna och stela. Andra symtom som deltagarna kan uppleva Àr trötthet och orkeslöshet. Dessa symtom kan pÄverka delaktigheten i aktiviteter i det dagliga livet sÄsom personlig vÄrd, skötsel av hemmet, arbete och fritid. MÀnniskan Àr en social varelse som Àr beroende av sociala relationer hela livet. Syftet med studien var att undersöka hur personer med Reumatoid Artrit upplever sin delaktighet med andra pÄ sin fritid.
AnvÀndarvÀnligare IT för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar
Syftet med denna studie var att se vad anvÀndare med kognitiva funktionsnedsÀttningar ansÄg problematiskt vid anvÀndning av IT-system och föreslÄ anpassning. Detta för att bidra till ökad anvÀndarvÀnlighet för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar. Enligt hjÀlpmedelsinstitutet Àr de anpassningar som sker i dagslÀget enbart fokuserade pÄ att förbÀttra för personer med fysiska funktionshinder sÄsom exempelvis nedsatt syn eller rörelsehinder. Kognitiva funktionsnedsÀttningar Àr en försÀmrad förmÄga att anvÀnda sina förmÄgor jÀmfört med personer utan kognitiva nedsÀttningar. Intervjuer genomfördes med respondenter som hade en konstaterad kognitiv nedsÀttning.
TillgÀnglig estetik
Jag har skapat en form som bygger pÄ tillgÀnglighet för personer med nedsatt rörelseförmÄga och nedsatt syn. Varje formmÀssigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer frÄn personer med funktionsnedsÀttningar och resultat frÄn mina experiment.Att ha tillgÀnglighet som utgÄngspunkt har varit en utmaning. TillgÀnglighet Àr ett komplext Àmne för att det skall tillfredsstÀlla vÀldigt mÄnga. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker mÄnga gÄnger att medel som gör att en miljö blir tillgÀnglig inte hör ihop med övrig arkitektur.