Personer med demens kan, liksom alla andra människor, behöva vård akut. Det ställer särskilda krav på sjuksköterskor för att kunna möta behov som personer med demens har. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad till personer med demens inom akutsjukvård. I litteraturstudien analyserades sex vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier; att miljö och bemanning inte är anpassade till patientens behov; att vilja möta personen med värdighet; att se anhöriga både som en resurs och ett hinder; att vilja göra ett bra jobb. Resultatet visade att det var svårt för sjuksköterskor att ge god omvårdnad på grund av att miljön och bemanningen inte var anpassade till patientens behov trots detta försökte de skapa en nära relation med patienten via tolkande av icke verbala signaler och spendera mycket tid tillsammans med patienterna.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för personer med schizofreni. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt för att skapa en översikt inom det valda området och sammanställa tidigare forskning till en helhet. En manifest kvalitativ innehållsanalys valdes till studien där 14 artiklar inkluderades och analyserades. Dataanalysen resulterade i 3 kategorier: ?arbetsterapeutiska åtgärder för att främja roller och identitet?, ?åtgärder för att skapa balans för att främja utförandet av dagliga aktiviteter? och ?åtgärder som främjar självständighet i det dagliga livet?.

Ett värdigt avsked från livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vården. Målet med palliativ vård är att ge personer i livets slut livskvalitet genom en lugn och värdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vårdpersonal och få fatta egna beslut, Att få kärlek och närhet från närstående, Att få vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.

Förekomsten av fetma har ökat under en kort period i många delar av världen. I Sverige har fetma hos vuxna dubblerats under de två senaste årtiondena och finns nu hos tio procent av både män och kvinnor. Sjuksköterskor har en nyckelroll när det gäller stöd och vård till personer med fetma. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförändringar. Data samlades in genom intervjuer med åtta sjuksköterskor varav fyra var distriktssköterskor och övriga sjuksköterskor utan specialistutbildning till distriktssköterska.

This study aims at investigating the spousal relationships of persons who have been diagnosed with dementia and are living in a nursing home. Eight spouses? descriptions of their relationship, spousal interaction and the relationship´s impact on the spouse´s life were captured through qualitative interviews. The results show three main types of interaction patterns: one of spousal joy and happiness; a combination of both happiness and sadness; and a pattern of no positive reactions. The strength of the relationship was based on the analysis of trust, intimacy and commitment to the relationship.

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; Svårighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, Färdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.

WAD betyder whiplash associated disorder och har sin grund i en whiplashskada, som är en svårdiagnostiserad skada på nackpartiet.Whiplashskador har i västvärlden blivit en av de vanligaste skadornatill följd av trafikolyckor. De vanligaste symptomen är smärta i huvudoch nacke samt domningar och stickningar i olika kroppsdelar. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns någon skillnad i kognitiva funktioner mellan personer med WAD och personer utan denna skada (n = 20). Detta undersöktes med hjälp av en enkät och ett kognitivt testbatteri. Resultaten tyder på en signifikant gruppeffekt för sekundärminne vid omedelbar fri återgivning, F(1, 19) =4.48, p<.05.De övriga resultaten var inte statistiskt säkerställda men visade klara tendenser till att kontrollgruppen presterade bättre på samtliga kognitiva test..

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

Att äta är livsviktigt och efter stroke sker ofta förändringar kring ätandet, något som påverkar personer i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av ätandet hos personer som genomgått stroke. Nio artiklar ingick i analysen. I analysen användes en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i 5 kategorier. Resultatet blev; Att förlora kontrollen över ätandet och känns sig beroende vid måltider, Att känna sig rädd och ha minskad aptit, Att skämmas och inte vilja äta tillsammans med andra, Att kämpa för att anpassa sig efter kroppens förändring och Att försöka återfå njutning och känna kontroll.

Personer med schizofreni går upp i vikt, dels som en effekt av sjukdomens negativa symtom men även som en del av läkemedelsbehandlingen med atypiska antipsykotika.Syftet med denna litteraturöversikt var att studera betydelsen av olika interventioner för viktnedgång hos personer med schizofreni, vilka behandlas med atypisk antipsykotika.Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo för att sedan kvalitetsbedömas och sammanställas. Tolv artiklar användes i resultatet, varav elva kvantitativa och en kvalitativ. Frågeställningarna låg till grund för analysen för att hitta och sortera materialet.Resultat: Interventionerna visade sig ha betydelse för vikten då alla deltagare i interventionsgrupperna minskade i vikt, avstannade i viktökning eller ökade ytterst lite i vikt.Diskussion: Då resultatet visade att interventionerna var av betydelse bör sjuksköterskan arbeta aktivt för att förebygga och behandla övervikten hos dessa personer..

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

Sammanfattning Syftet med denna kvantitativa studie var att beskriva vad som påverkar sömnen hos personer 60 år och äldre och undersöka om det fanns skillnader avseende sömn och sömnproblem mellan män och kvinnor samt skillnader i åldersgrupper.Baslinjedata från en individ och populationsbaserad longitudinell studie i Nordanstigs kommun har använts för analysen. 730 personer 60 år och äldre, boende i Nordanstigs kommun har intervjuats under åren 2001-2003. Frågorna om sömn och sömnproblem har analyserats i denna studie.Resultatet visade att av de 717 personerna som svarade på sömnfrågorna var det 244 personer (34%) som hade problem med sömnen. Det var övervägande kvinnor som angav sömnproblem.  Av de som angav sömnproblem var det 47,2 % som använde sömntablett och 35,3 % angav att de använde eller var beroende av läkemedel för att kunna sova. Vanligaste sömnproblemen var att vakna under natten( 79,5 %), svårighet att somna (62,7 %) och vakna tidigt (47,5 %).

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Att miljön påverkar människans fysiska och psykiska välbefinnande har länge varit känt men har inte prioriterats av hälso- och sjukvården. Miljön inkluderar både fysiska och psykosociala faktorer. Demens är en grupp av sjukdomar som ofta drabbar äldre människor och hur miljön utformas kan påverka både symtombild och välbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vårdmiljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Bakgrund: Litteraturgenomgången visar att samhället genomsyras av heteronormativitet. Kunskapsbrister finns i utbildningarna inom sjukvården och i den kliniska verksamheten om möten med HBTQ- personer. En kunskapslucka kan identifieras om hur möten skapas mellan sjuksköterskor och HBTQ- personer på en akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning möter HBTQ- personer. Metod: Deskriptiv empirisk studie med kvalitativ ansats, interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med modifierad innehållsanalys, editing analysis style.