Demenssjukdomar ökar i samband med att medelåldern bland befolkningen i Sverige stiger. Sjukdomen innebär svåra kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar som vanligtvis leder till frustration och oro hos den som drabbats av demens. Dessa beteenden behandlas ofta med oro- och ångestdämpande läkemedel. Studien är del av en interventionsstudie som har genomförts på fem olika vård- och omsorgsboende i Marks Kommun. Syftet med studien var att undersöka om taktil beröring kunde öka välbefinnande hos Personer med demens samt om administrationen av lugnande läkemedel minskade i samband med taktil beröring.

BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Syftet med studien är att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvården. Studien är baserad på en översikt över befintlig litteratur inom ämnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras även med en intervju, ett exempel från demensvården i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvården. Senare är analysen baserad på samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrån teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism..

Antalet äldre personer ökar i samhället. Risken att drabbas av demenssjukdom är större med stigande ålder. De närståendes dagliga liv påverkas när partnern blir sjuk, det dagliga livet och roller förändras. Den närstående får ofta ta ett stort ansvar förden sjuke partnerns liv. Sjuksköterskans uppgift är att se både den sjukes och den närståendes behov.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos Personer med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att främja näringsintaget hos Personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder.Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost.

Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ....

Målet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vårdpersonal till Personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbättra kommunikationen. Metoden som användes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vårdpersonal och anhöriga. Det rådde misstänksamhet och brist på tillit från bägge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vården.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades. Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys.

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder.

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens är en vanlig och svårbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjärnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmärgsvätskan. Sambanden mellan de degenerativa förändringarna och kognitionen är komplexa.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för Personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos Personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av Personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av Personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för Personer med demenssjukdom.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar.Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt.En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa.Syfte: Att beskriva oral hälsa hos Personer med demenssjukdom.Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos Personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013.Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa..

Bakgrund:Demens är en av de största folksjukdomarna i Sverige och är en obotbar sjukdom som är progredierande. Agitation är ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress både för den demensdrabbade, för anhöriga och vårdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och många biverkningar, vilket gör att omvårdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmän litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingå i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingår i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.