Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

Rekrytering innebär att hitta rätt person till rätt plats när ny arbetskraft ska tillsättas. Svårigheten är att det inte existerar ett bästa sätt att utforma en rekryteringsprocess på. Rekryteringsprocesser ser därför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att på ett kvalitativt sätt nå en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.

This study is made in order to see how music teachers pedagogic design their teaching from a semiotic design theoretical perspective. A survey was done in a study to see how the music college students experienced their music theory teaching. This was followed by an observation of two different music theory teachers teaching music theory and with subsequent interviews. One teacher taught music theory at a swedish non-compulsory School of Arts, Kulturskola, and the other music teacher taught at an independent adult education college. The study's questionnaire, observation and interview revealed patterns of teaching, probably largely due to the teaching tradition.

Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhållandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjälp av resursberoendeteori. Studien baseras på dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som är ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser från kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas självständighet går förlorad..

För att undersöka resursallokering av processresurser vid informations-bearbetning av hotstimuli har ett ?Dual Task? experiment utförts med spindelrädda försöksdeltagare. Uppgiften bestod av att respondera på olika probe-stimuli som exponerades, direkt på bilder av olika djur (däribland spindlar), med olika tidsintervall. Latens och träffsäkerhet mättes, för ett mått på prestation, och EKG användes för att kontrollera att spindel-bilderna faktiskt utlöste rädsloresponser. Resultaten visar att större processresurser allokerades till spindelbilderna jämfört med alla de övriga bildkategorierna, men att denna differentiering inte verkar ske innan en kognitivt kontrollerad bearbetning och utvärdering av stimulus ägt rum.

Information och data har i en allt större utsträckning blivit en resurs som organisationer är beroende av och grundar sin verksamhet på. Precis som andra värdefulla resurser så måste också denna skyddas mot obehörigas åtkomst. Detta examensarbete handlar om systemförvaltning och arbetet med att revidera säkerheten i ett datorsystem. Eftersom denna typ av revision är en väsentlig del av arbetet med att upprätthålla säkerheten i ett system, är det följaktligen viktigt att känna till hur en säkerhetsrevision genomförs. I resultatet presenteras ett antal olika aspekter och delområden som bör granskas vid en revision av säkerheten hos datorer i ett datorsystem.

Under de senaste årtiondena har det skett ett flertal omstruktureringar inom vården, som influerats av industrins tekniska sätt att tänka, samt av New Public Management (NPM) som medfört ett ökat fokus på effektivitet och utnyttjande av resurser. Dessa omstruktureringar har medfört stora förändringar för sjuksköterskorna, där nedskärningar av personal är en del. Detta gör att man kan tala om en rationalisering av vården. Syftet med denna studie är att se hur sjuksköterskor upplever denna rationalisering, och mer specifikt att studera hur de upplever att omstruktureringarna har påverkat arbetssituationen och kvaliteten i deras arbete, samt hur vårdcentraler som organisation utövar makt över dem. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor från två vårdcentraler i Uppsala.

Ansvarsredovisning är en modell som började figurera i den privata sektorn på 1960-talet. Idag är begreppet välkänt och välanvänt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat användas även i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgångspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering känner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, både privata och offentliga. På grund av den särställning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrån budget, kan påverka de möjligheter och begränsningar som kan ges.

Under en längre period och fortfarande idag lägger många mjölkgårdar ner sin produktion. Samtidigt blir det allt vanligare att svenska lantbruk startar upp en ny verksamhetsgren utöver huvudproduktionen. Dock förekommer det mer sällan att gårdar med mjölkproduktion utvecklar en ny verksamhetsgren då de bedriver en intensiv produktion. Författarna har valt att utgå ifrån mjölkproduktionen då denna produktion intresserar författarna med sina annorlunda förhållanden och komplexitet jämfört med andra lantbruksproduktioner. Författarna vill öka sin kunskap om att bedriva en intensiv produktion kombinerat med en eller flera nya verksamhetsgrenar. Problematiken kan vara att det är komplext att kombinera en intensiv mjölkproduktion med en ny verksamhetgren då mjölkproduktionen är både platsoch tidsbunden.

Som en del av sjuksköterskans arbete, är rökavvänjningsåtgärder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvänjning av patienter med ett sjukdomstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie, baserad på fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte är motiverade att sluta röka och därför får minst hjälp. Det är just denna grupp som behöver mycket mer hjälpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

Sverige har under en längre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhället blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svårare riskkommunikation mellan räddningstjänster och allmänheten, med mål att skapa ett säkert samhälle. Samtidigt har det svenska samhället upplevt social oro vilket har startat en diskussion om räddningstjänsten kan användas för att motverka social oro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför börjat undersöka räddningstjänsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport är att klargöra om det sker något erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänsterna, om det finns metoder och strategier för hur räddningstjänsterna arbetar med riskkommunikation i ett mångkulturellt samhälle och i så fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för räddningstjänsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhället samt hur räddningstjänsterna ser på framtiden vad gäller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhälle.Sex räddningstjänster har intervjuats.

Syftet med arbetet är att kartlägga och att finna möjligheter till förbättringar i projektflödet. Arbetet berör de delar av företaget som befinner sig i ett tidigt skede av projektflödet eftersom ändringar i dessa skeden kan göras till en liten kostnad. Informationsinsamling har skett genom fria samtal, dock med vissa förberedda frågor. Information har inhämtats från flera delar av projektflödet så som försäljning, projektledning och konstruktion. Vi har kommit fram till att det är värt att lägga mer resurser på förbättringsarbete och se över ansvarsfördelningen för detta.

Detta är en fallstudie där vi har tittat närmare på en specifik mångkulturell F - 6-skola, vad de har för handlingsplan för bemötandet av andraspråkselever och vad skolans lärare har för strategier för inkluderingen av dessa elever. Vi har genomfört intervjuer med totalt elva informanter, bland annat klasslärare, rektor, modersmålslärare och språkstödslärare för att söka svar på våra frågeställningar. Skolan i fråga är mångkulturell och erbjuder andraspråkseleverna mycket stöd. Resultatet i vår studie visar på att modersmålsundervisningen är av stor vikt vid andraspråksinlärning, det arbetar skolan hårt för. De satsar mycket resurser och tid på språkstöd, modersmålsundervisning och föräldrakontakt.

Säljö (2000) menar att människan bäst lär och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lär utifrån den situation som vi befinner oss i. Det är med utgångspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det är ett arbete som bygger på en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka få fram hur några rektorer och lärare på några skolor i Karlskrona kommun samverkar i arbetslag.

Studiens övergripande syfte är att få en samlad bild av barns, föräldrars och professionellas perspektiv på barn som har föräldrar med missbruk/beroende, psykisk ohälsa och/eller våld i nära relation. Den insats som undersöks är sekundärprevention i form av stödgruppsverksamhet som riktas till målgruppen i ett län. Studien tar framförallt upp den svenska forskning som finns tillgänglig och med den som utgångspunkt studeras ett län med sex kommuner och de verksamheter som kommunerna är huvudmän för. Studien har genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, dels en webbenkät, ett dialogmöte i form av survey feedback och dels semistrukturerade intervjuer med åtta personer, både vuxna barn och föräldrar. Skillnaderna mellan kommunerna i länet är stora vad gäller satsade resurser i form av tjänster och därmed antalet barn som ges möjlighet att gå i stödgruppsverksamhet.