Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

I det hälsofrämjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförändring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriärer och kunskapsbrister i arbetet med hälsofrämjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utsträckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hälsofrämjande vård. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet.

Dagens organisationer är alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rätttillfälle. Därför är det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstår när data ska tolkas av användare. Olikadefinitioner på begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och därefter felaktiginformation. Syftet med studien är att kunna visa de svårigheter som finns för att kunnauppnå den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frånsvenska sjukvården.

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen.

Electronic data interchange (EDI) är en teknik vilken används för att utbyta elektroniska dokument mellan köpare och säljare. Dessa dokument överförs på en strikt elektronisk standardiserad väg, dokumenten kan vara fakturor, beställningsformulär, leveransplaner etc. EDI har funnits i över 25år och är vida spridd över världen. För att använda EDI krävs det stora resurser i form av kapital och kunskap. Små och medelstora företag har ofta inte de resurser som krävs för att kunna använda EDI.Nya tekniker utvecklas ständigt.

Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga.

På en arbetsplats där medarbetarens delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgens verksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att kräva alltmer utav samhällsresurserna ? resurser som inte kommer att vara så lätta att skjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för att ge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommer det att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som tar emot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell för ansvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus på hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas. Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskap och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och utvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på en äldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Irakkriget 2003 manifesterade evolutionen av den moderna krigföringen som gått emot enverklighet där politiska mål kan uppnås med allt mindre förband som kostar mindre resurser. Demoderna förbanden har ändock en allt större effekt i att kunna bekämpa en motståndaren påslagfältet och härigenom kan de bemannas med allt färre soldater som verkar på fältet.Efter en intervention i en främmande stat är det av största vikt att under den första kritiskaperioden efter sönderfallet att etablera säkerhet och stabilitet. Denna undersökning har somambition att svara på huruvida modern krigföring och moderna förband bidrog till ett allmäntsäkerhetsvakuum under Irakkriget 2003 under denna kritiska period.Undersökningens resultat är att förutsättningarna för ett allmänt säkerhetsvakuum fanns iIrak innan kriget 2003. Koalitionens förband och krigföringsmetoder var bidragande orsaker till attsläppa loss krafter som redan skapats av den forna regimen under lång tid.Den övergripande slutsatsen är att det centrala vid operationen av detta slag är attomedelbart ha förband med tillräckligt antal soldater på fältet för att kunna etablera säkerhet ochstabilitet i territoriet. Av detta följer också att planeringen av denna kritiska period måste görasinnan kriget börjar och det måste finnas en vilja att satsa de resurser detta kräver..