Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet.

SyfteSyftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad är resurs för särskilt stöd i matematik och vem är i behov utav det? Hur fördelas de och stämmer fördelningsmodellen med behovet av särskilt stöd i matematik? Hur används resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmån för särskilt stöd i matematik?MetodMed en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lågt, lågt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsområde. Därefter följdes resultatet upp och ställdes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes också utifrån information från personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige.Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer.I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier.Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat.

Bakgrund: Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands.

En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbättra förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ge en bild av de förutsättningar som finns i skolan för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Vi ville även gestalta innebörden av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet visade i att de generella områdena angående arbete med läs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lärande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. När pedagogerna karaktäriserade läs- och skrivsvårigheter talade de om störande och bristfällig miljö, dåliga och okunniga lärare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna förespråkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.

Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter.

På en arbetsplats där medarbetarens delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Syftet med denna studie är att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmän för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de år som har passerat har de upprättat individuella vårdplaner för ca 40 personer. Frågeställningarna i denna studie är inriktade på att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsättningarna har varit för att få till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivå av samverkan man har nått samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens frågeställningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt åtta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur anhöriga upplever och hanterar sin livssituation, med fokus på familjen och deras egen hälsa, under den akuta fasen vid allogen stamcellstransplantation. Undersökningen ägde rum på Centrum för Allogen Stamcellstransplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Sju anhöriga till patienter som genomgick en allogen stamcellstransplantation deltog. Metoden som användes var att genom semistrukturerade intervjuer låta anhöriga själva berätta om sin livssituation. Dessa intervjuer analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i att temat den nuvarande situationen formulerades.

Dagens digitala teknik utvecklas ständigt och de digitala resurser som finns tillgängliga i skolorna går också igenom en förändringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förändringar som pågår i samhället. Syftet med arbetet är att beskriva och skapa förståelse för de förutsättningar som lärare anser sig ha för att använda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i årskurserna 4-6 i Luleå Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lärare i mer än hälften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fått fram att läromiljöns utformning påverkar de förutsättningar som läraren har för att använda IKT i sin undervisning.

Nyttjandet av motorfordon i allmänhet och snöskotrar i synnerhet har ökat kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. Många människor kombinerar nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoteråkning. Fordonet används emellertid inte enbart för rekreation utan är också ett arbetsredskap. Det är dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmärksamhet.

Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva äldre personers erfarenheter och föreställningar av hur internet kan bidra till att vara delaktig i en vardagsgemenskap. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av data insamlad via fokusgrupper. Via en pensionärsorganisation rekryterades tolv deltagare som indelades i tre grupper och varje grupp intervjuades vid två tillfällen vardera. Analysen mynnade ut i tre kategorier; Resurser och begränsningar för tillgång till vardagsgemenskap via internet, Internet som en väg och möjlighet till vardagsgemenskap och Betydelsen av att vara en del av vardagsgemenskap via internet. Resultatet visade betydelsen av att övervinna svårigheter och ha tillgång till resurser, där en viktig aspekt var att den sociala miljön kunde påverka och möjliggöra tillträde till en vardagsgemenskap via internet.