Vår uppsats handlar om hur en invandrartät och icke invandrartät skola arbetar för att förbättra elevernas skolprestationer vad gäller betygen. Då den ena skolan är invandrartät utgör svenska2 och modersmålsundervisningen grunden för deras kunskapsinhämtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever får de också tillägg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har få invandrarelever, får däremot inget tillägg till grundpengen trots att även de har elever som är i behov av stöd. Där får skolledningen istället försöka fördela resurserna på bästa vis.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov avresursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svarpå vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom deberörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolagetstöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företagetS.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland.

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- & Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter.

Den svenska ridskolan är världsunik då det inte finns liknande omfattning av ridskolor i andra länder. Den svenska ridskolan är också unik genom sitt anpassade utbud av ridundervisning till barn, ungdomar och vuxna oavsett social bakgrund. Ridskoleridning är idag en folksport och har därigenom en stor social betydelse för dagens samhälle.Tidigare studier belyser att det är svårt att nå lönsamhet för små ridskolor. Kopplat till detta lyder studiens frågeställningar: Hur mycket resurser lägger mindre ridskolor på sitt marknadsföringsarbete? Finns det en medveten strategi när det gäller val av kundgrupp och verksamhetsinriktning? Finns det en koppling mellan lönsamhet och medvetet marknadsföringsarbete?Studiens syfte är att undersöka hur mindre ridskolor använder, och kan använda sig av marknadsföring för att förbättra lönsamheten.Djupintervjuer har använts för att kunna jämföra och analysera olika ridskolors situationer.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

SammanfattningTitel: Rollator som en konsumentprodukt ? Strategier för framgång Författare: Oscar Arp, Sebastian Brömer, Carl Ivarsson Handledare: Ola Matisson, Ulf Ramberg Ämne/Kur's: FEK 583, Magisteruppsat's, 10p Problemformulering: Sverige's allt sämre statsfinanser leder till budgetrestriktioner för kommuner och landsting. Restriktionerna leder i sin tur till förändringar inom den kommunalt kontrollerade äldrevården då den drabba's av besparingar. Denna förändring öppnar upp nya marknader och affärsmöjligheter inom hjälpmedelsbranschen för de entreprenörer som har lösningar på de problem som uppkommer. Det uppstår även problem för dagen's etablerade företag då de måste förändra sina verksamheter för att möta hotet från den omstrukturering som kommer att ske inom äldrevården.

Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvårdnad bedrivas utifrån vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. För att få svar ställdes följande frågor: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskor när det gäller införandet av evidensbaserad omvårdnad? Vilka möjligheter och svårigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? Hur kan sjuksköterskor gå till väga för att förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad? Tio sjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. Frågeställningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna..

Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprätta en modell för att på ett enkelt sätt kunna klassificera det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlätta för beslutsfattare, så som politiker, att göra skäliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel och Personella resurser för utökade brandskyddande åtgärder.Syftet med arbetet är att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag på modellstruktur tas fram i syfte för att motivera åtgärder till ett förbättrat brandskydd.Den metodik som används under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer där analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder. Resultatet utgörs i huvudsak av en litteraturstudie där sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vård- en bedömningsmodell för att jämföra brandskyddsnivåer på vårdavdelningar.

Ett konstprojekt där vi gav 15 unga konstnärer medel och resurser för att måla en tavla var efter temat "Jag älskar..". Resultaten ställdes ut som en konstutställning vi kallade "We Love Art"..

Studiens syfte är att undersöka vägen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser på upplevelsen av uppbrott och förändringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlätta förändringsprocessen. Studien utgår från hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberättelser om sina uppbrott från drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sätt att hantera personliga problem.

Syftet med denna studie var att erövra kunskap över hur modersmålsstöd kunde bedrivas i förskolans verksamhet samt lyfta fram pedagogers tolkningar av uppdraget. Jag har utfört kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger verksamma vid två olika förskolor, bägge förskolor med ett högt antal flerspråkiga barn i barngruppen. Studien visade att uppdraget om modersmålsstöd sågs som betydelsefullt av samtliga pedagoger trots att ingen av dem ansåg att de bedrev modersmålsstöd, främst på grund av deras definition av begreppet. För att kompensera brister i resurser gällande språkligkompetens i modersmålen utgick samtliga pedagoger med ett förhållningssätt som gynnade flerspråkighet, det redogjordes för dels bibliotek och föräldrasamverkan som resurs i uppdraget. I och med detta menade jag att det bedrevs en form av modersmålsstöd i varierad utsträckning på bägge förskolor.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.