Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vårdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten på olika vårdinrättningar, omgivna av vårdpersonal. Döendeprocessen har på många sättprofessionaliserats vilket fått positiva följder i form av exempelvis bättre symtomlindring men äveninneburit vissa problem då vårdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan är att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: Attmänniskor lever allt längre medför att många lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.

Background: The number of older people is increasing in Sweden. The elderly patient often requires a more complex type of care, than younger patients. The concept of frailty is often used to describe individuals who have a high biological age and a decreased physiologic reserve which could be associated with acute illness and an increased vulnerability. Emergency medical care today is not suitable for elderly patients and adaptions for these elderly patients and the demands this places on the health care is necessary. Mölndal Hospital emergency department has around 42 000 visitors per year, many of the clients have a high age.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

BAKGRUND: I Sverige fick 57 830 personer en cancerdiagnos år 2013. I åldersgruppen 20 till 34 år rapporterades år 2012 cirka 1000 nya fall av cancer. Risken att insjukna i cancer ökar med stigande ålder men drabbar även yngre personer. Att insjukna i en cancersjukdom är för de flesta personer ett trauma. Unga vuxna befinner sig i en period av psykisk, fysisk, social och existentiell utveckling.

Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter.Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar.Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012).Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd.

Bakgrund Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader.

Bakgrund Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader.

BakgrundUnder de kommande tio åren kommer antalet äldre i samhället att öka vilket ger ett tilltaget problem med demenssjukdomar. Omvårdnaden av demenssjuka personer är personcentrerad och beroende dels på vem personer är samt vilken typ av demenssjukdom som personen har. Närstående uppmanas skriva en levnadsberättelse, vilket kan underlätta omvårdnaden då den ger vårdpersonalen en inblick i vem den demenssjuke är. De demenssjuka har en begränsad förmåga att ta in och förstå intryck så boendemiljön bör anpassas efter deras behov. Olika färger och former kan hjälpa dem orientera sig i sin närmiljö.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).

SAMMANFATTNINGI Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan ska uppta patientberättelsen och utifrån sinspecialiserade kunskap om medicinska eller psykiatriska tillstånd göra en korrekt bedömning.Sjuksköterskan ska från sin bedömning sedan förse patienterna med adekvata vårdåtgärder. IGöteborg har andelen ambulansuppdrag som klassificeras som psykiatrisk sjukdom ökat desista åren. Med anledning av det planerar ambulanssjukvården i Göteborg en speciellpsykiatriambulans med dubbelkompetens, en sjuksköterska som har specialistkunskap inompsykiatri samt en ambulanssjuksköterska. I Stockholm skall en psykiatriambulans införas 1april 2015 men inte med dubbelkompetens. Anledningarna till planen att introducera enpsykiatriambulans är att utveckla den akuta prehospitala vården bland annat genom att hjälpapatienter med psykiatrisk problematik till rätt vårdnivå.