Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

Dagens konsumenter nöjer sig inte längre med en enstaka produkt, de vill ha ett mervärde, enimage att förhålla sig till, kunna passa in men även anpassa sina produkter efter just derasspecifika behov. Vi befinner oss i en slags upplevelse-ekonomi. Efterfrågan på var ifrån minprodukt som jag köper exempelvis kommer ifrån och vem som har gjort den, spelar en störreoch större roll för konsumenter. En vara ska kännas autentisk, alltså äkta. Det som gör en sakäkta för en människa, kanske dock inte känns äkta för en annan, därför individualiserasföretagens produkter mer och mer.

Customer Relationship Management (CRM) ämnar hjälpa företag att förstå kunders beteenden för att möjliggöra förvärvandet av nya kunder, underhålla befintliga relationer samt skapa lojalitet. Förståelsen för hur företag bör hantera kundrelationer har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren vilket har utmynnat i relationsmarknadsföring på one-to-one nivå. ICA är det enda företaget inom den svenska dagligvaruhandeln som erbjuder sina kunder skräddarsydda, individuellt anpassade erbjudanden. Denna uppsats syftar således till att undersöka hur ICA använder CRM i ett försök att skapa mer lönsamma kundrelationer genom one-to-one marknadsföring. Studien genomfördes huvudsakligen genom intervjuer med två nyckelpersoner inom CRM på ICA.

Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ?Smak på lokalt?. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ?Smak på lokalt?.Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ?Smak på lokalt? som har visat sig vara mycket framgångsrik.

Föreliggande kandidatarbete har till syfte att undersöka fenomenet Webskrapning. Webbskrapnings-program (också kända som Web Wanderers, Crawlers, Spiders eller skrapare) är program som söker igenom webben automatiskt för att extrahera information från webbsidor. Ett exempel på web skrapning är när ett företag samlar in data om prissättningar på en vara eller en tjänst och sen använder informationen för att producera billigare erbjudanden. Detta ger företaget en fördel så att de kan fokusera mera på att marknadsföra sin sida/tjänster. Utöver detta så blir de utsatta företagens servrar också hårt belastade med trafik (skrapning) från ?icke kunder?. Efter att ha genomsökt både akademiska och allmänna källor via informationsinsamling, av denna information så dras slutsatsen att man inte fullt ut kan hindra skrapning av hemsidor. Detta på samma sätt som man inte fullt ut kan hindra någon IT-attack, det finns inga 100 % vattentäta system.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings ? och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel ställs nya krav på fackföreningarnas tjänster. Från att under en lång tidsperiod ha kunnat vila på den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna måste anta en ny roll och nya strategier för att överleva på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fackföreningar inom tjänstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll på arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har använts har bestått av handlingsprogram och videor från Tjänstemännens Centralorganisation och dess två största medlemsförbund Unionen och Vision. På materialet har vi utfört en diskursanalys där Foucaults diskursbegrepp har stått som teori.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Banken har genomgått en ständig förändring sedan den etablerades. I början fanns bara bankkontor men idag har den utvidgats med bland annat internetbank, telefonbank och bankomater. Det mesta tyder på att banken kommer att fortsätta att förändras och utveckla sina tjänster och erbjudanden.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva hur banktjänsterna borde ändras utifrån ungdomars bankvanor och syn på banken. Detta för att hänga med i denna förändring och kunna hålla konkurrensen med de andra bankerna. Dagens ungdom är nästa generation ut på bankmarknaden och det är då extra viktiga att ta till sig denna nya målgrupp.Vi har valt att undersöka bankvanor hos ungdomar i årskurs tre på gymnasiet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anställda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriär inom företaget. Jag har valt att fokusera på anställda från främst två företag och kan därför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, två stycken face-to-face, två stycken via telefon samt en intervju genom e-post. Två av intervjupersonerna arbetade på en bank, två inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sätt som organisationers erbjudanden om karriär styr den anställda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att få arbeta på den önskvärda positionen var ett krav från organisationerna som framkom under intervjuerna.

Att handla kläder är något alla människor gör, vare sig det är för att vi måste eller för att det som numera är allt vanligare, för att det är en hobby och för många ett behov som tillfredsställs. Då det på marknaden råder stor konkurrens med allt fler valmöjligheter för den allt mer medvetna kunden och allt fler företag även satsar på postorder som alternativ gäller det för den fysiska butiken att särskilja sig och att ha en fungerande butikskommunikation. Butiker måste skapa en miljö där kunderna trivs och dit de väljer att återkomma och hitta ett sätt att slå igenom det brus av erbjudanden som kommer från konkurrenter. Syftet är att undersöka, beskriva och analysera vilka delar som ingår i ett lyckat butikskoncept. Undersökningen bygger dels på butiksobservationer, intervjuer med butikskommunikatörer och ven en enkät som lagts upp på det sociala nätverket Facebook.Slutsatsen vi kom fram till var att det viktigaste för butiken att tänka på var hur personalen uppträdde mot butiksbesökarna, att de var vänliga och hjälpande utan att vara påträngande.Även att lokalen var öppen, luftig så att det var en god framkomlighet i butiken och en belysning som jobbar med lokalen och visar upp kläderna bra.Varorna skall vara exponerade så att kunden får en överblick över vad som finns i butiken, bra organiserat, lättåtkomligt och gärna upphängda i outfit-kombinationer för att inspirera kunden till merköp eller skapa ett nytt behov..

Denna rapport behandlar hur företag skapar och hanterar kundrelationer samt hur företag förvaltar den information och kunskap om kundrelationer som med tiden införskaffats. Rapporten består av en teoretisk referensram där relevanta teorier inom det behandlade området tas upp. Genom fallstudier där intervjuer gjorts med kundansvariga hos företag av varierande typ, fann gruppen indikationer för att de teorier vilka tagits upp i den teoretiska referensramen används i näringslivet. Ur intervjuerna framgick att de företag som kontaktats anser att fokus bör ligga på kundrelationer och hanteringen av dessa. Olika företag hade egna tillvägagångssätt för att nå sina mål.