Denna kandidatuppsats studerar förekomsten av olika typer av IT-investeringar. Detta görs inom ramen för en tidigare framtagen klassificeringsgrund för denna typ av investeringar. Klassificeringsgrunden Àr framtagen av Thomas Falk och Nils-Göran Olve och presenteras i deras bok IT som strategisk resurs. För att ytterligare dela in IT-investeringar efter deras funktion har vi Àven kategoriserat IT-investeringar som antingen nyinvesteringar eller Äterinvesteringar. Studien Àr gjord i samarbete med IKEA-IT som ocksÄ utgör studieobjekt.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsomrÄden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den stÀndigt förÀnderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den hÀr studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser pÄ ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. DÀrför har syftet med den hÀr uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jÀmföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat pÄ applikationsinvesteringar men Àven infrastrukturinvesteringar berörs dÄ författare specifikt tar upp detta i sin syn pÄ ITinvesteringar.Studien Àr gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge lÀsaren en inledande bild av studieomrÄdet har förhÄllandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhÄllanden beskrivits. Vi visar ocksÄ hur ansvarsroller och ansvarsomrÄden har förÀndrats över Ären.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsomrÄden enligt olika författares Äsikter förestÀllts. DÀrefter följer en analys dÀr identifierade roller frÄn litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.

Denna uppsats behandlar Àmnet investeringskalkylering i ett större företag. Investeringskalkyler behövs för att kunna fatta rationella investeringsbeslut. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit en uppdragsstudie av ett större investeringsprojekt hos LKAB. De teorier som vi har studerat sÀger att investeringsprojekt ofta fÄr ett sÀmre utfall i verkligen Àn vad kalkylen visade. Syftet med uppsatsen var att se hur vÀl det verkliga utfallet av investeringen stÀmmer överens med det kalkylerade, hur processen vid investeringskalkylering ser ut och hur företaget behandlar risker i samband med investeringar.

Projektarbetet har utförts pÄ KÄgesÄgen, dÀr det finns ett behov att öka effektiviteten pÄ mÀtstationen dÀr virke mÀts in för betalning och produktionsstyrning. Ledningens ambitioner Àr att optimera mÀngden inmÀtt kubik i mÀtstationen. Planer finns Àven att göra investeringar för att öka effektiviteten, vilket medför att ledningen vill veta var behovet Àr som störst. Syftet med studien var att ge sÄgen en uppfattning om utnyttjandegraden av mÀtstationens nuvarande kapacitet samt ge ÄtgÀrdsförslag för att minska stopp och stockluckor. Detta skulle ske genom en tidsstudie pÄ 120 timmar.

I allt större utstrÀckning mÄste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. DÀrför anvÀnder organisationer nyttovÀrderingsmodeller allt mer som ett hjÀlpmedel för att kunna pÄvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar fÄr man dock inte enbart genom att nyttovÀrdera, detta beror pÄ att dessa modeller inte sÀger hur de förvÀntade och utmÄlade nyttoeffekterna ska sÀkerstÀllas utan bara vad man siktar pÄ. DÀrför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjÀlpa organisationer i sitt arbete med att uppnÄ de förvÀntade nyttorna frÄn en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovÀrderingar och frÄgorna som stÀllts utgÄr frÄn teorier som behandlar nyttovÀrderingar.

Nyckelord: CSR, SRI, Shareholder Value och Etiska placeringar Problemformulering: Hur ser förvaltarna och investerarna pÄ framtiden för CSR/SRI och kommer deras jobb som förvaltare och investerare att förÀndras efter kriserna som varit? Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur CSR och SRI har och kommer att utvecklas pÄ den svenska investeringsmarknaden.Metod: För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllning valdes en kvalitativ ansats. I uppsatsen intervjuas investerare som arbetar dagligen med CSR/SRI investeringar. I uppsatsen anvÀnds artiklar inom omrÄdet för socialt hÄllbara investeringar. De svar som erhÄlls av respondenterna i intervjuerna granskas, reflekteras samt jÀmförs med tillgÀnglig forskning pÄ omrÄdet.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

SammanfattningI Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomfo?ras, vilket ga?r under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet a?r under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Fo?rst kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen.

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det dÄ skulle skapa fler arbetstillfÀllen. De ville ocksÄ att pengar som undanhÄllits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men frÀmst ur företagens synvinkel.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Sedan elmarknadsreformen 1996 Àr den svenska elmarknaden öppen för konkurrens nÀr det gÀller att producera och sÀlja el. Den fria marknaden stÀller större krav pÄ elhandelsföretagen Àn monopolet gjorde. Stora investeringar krÀvs frÄn företagen för att möta kundernas och statens krav. JÀmtkraft AB Àr ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvÀrmeverk.Det finns mÄnga olika sÀtt att göra dessa investeringar pÄ och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hÀnsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nÀmner Àven att andra faktorer bör beaktas.

En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag Àr viktigt för att dessa ska kunna bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. DÄ el- och andra energipriser förutsÀgs stiga i framtiden ökar Àven företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.Detta arbete har utförts pÄ GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlÀgga företagets energianvÀndning och dÀrigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. KartlÀggningen har haft sÀrskilt fokus pÄ elenergianvÀndningen dÄ denna stÄr för den största kostnaden bland energislagen. HÀnsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsÄtgÀrderna har berÀknats.KartlÀggningen har genomförts genom mÀtningar av elanvÀndningen pÄ produktionsnivÄ i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mÀtdata över elanvÀndningen för övriga stöd- och produktionsprocesser.

Bakgrund: Vanligtvis likstÀlls en investering med en hÄrd investering som kan aktiveras i balansrÀkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar Àven mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig frÄn hÄrda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag anvÀnde sig av investeringskalkyler. Tio Är senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett nÄgra förÀndringar i de företag som Renck undersökt.