FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

Det globala miljö- och klimathotet har gjort att företag i allt större utstrÀckning försöker minska sin klimatpÄverkan. Genom miljöinvesteringar ? investeringar som Àr Àmnade att minska miljöpÄverkan- kan företagen bÄde minska klimatpÄverkan och förbÀttra sin image. Syftet med studien Àr att undersöka hur ett etablerat företag med vinstintresse arbetar med miljöinvesteringar som inkluderar ickemonetÀra vÀrden. Den hÀr uppsatsen har anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsansats dÀr en fallstudie har gjorts av ett tillverkningsföretag.

Organisationer investerar mycket resurser inom informationsteknologi (IT). MÄnga av dessa investeringar Àr i förhoppning om att öka anvÀndarnas produktivitet och utförande. Införande av en IT-lösning som ingen anvÀnder kan inte ses som lyckad utan lösningen i sig mÄste anvÀndas för att man skall kunna utvÀrdera dess effektivitet. Införande av en IT-lösning, som i hög grad anvÀnds, kan inte heller bara pÄ grund av anvÀndandet ses som tillfredstÀllande. VÄrt syfte Àr att belysa anvÀndning av IT och definiera hur man med hjÀlp av anvÀndningen ska mÀta framgÄng hos en IT-förÀndring.

Allt fler svenska företag och organisationer vÀljer att etablera sig utomlands och Turkiet Àr en av de viktigaste marknaden för dessa framförallt för att det Àr ett billigare land Àn Sverige nÀr det gÀller arbetskraft, levnadskostnader samt det Àr billigare produktionskostnader dÀr .För att bli framgÄngsrik pÄ en frÀmmande marknad Àr det viktigt att besitta kunskap om affÀrskultur i det nya landet. Den turkiska marknaden Àr idag högintressant för den internationella industrin. Det sker stÀndigt nya etableringar i landet. I denna uppsats beskriver vi hur svenska företag lyckats med etableringen i Turkiet och vilka svÄrigheter de stöter pÄ samt Turkiets roll för svenska företag i marknadsexpandering.Handeln mellan Sverige och Turkiet strÀcker sig ut över en lÄng tid. Turkiet Àr genom sin höga tillvÀxt och det strategiska lÀget mellan Europa och Asien mycket intressant för den svenska industrin.Vi har intervjuat sju svenska dotterbolag etablerade i Turkiet, samtliga var nöjda med att finnas dÀr.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

Det Àr en stor variation mellan lÀnders ekonomiska tillvÀxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer Àr att lÀnderna har olika nivÄer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med bÄde positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivÄer Àr nÄgra av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur korruption pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.Den empiriska metod som anvÀnds i denna tvÀrsnittsstudie Àr en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika lÀnder dÀr 28 lÀnder tillhörde OECD medan resten var lÀnder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjÀra regressionsmodellen sÄ fann författaren att korruption hade en positiv pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt, men dÄ fler kontrollvariabler inkluderades blev pÄverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

Dagens konsumtionsvarumarknad prÀglas av hÄrd konkurrens, dÀr stora och smÄ företag agerar. För att lyckas pÄ marknaden mÄste alla aktörer bedriva en strategi, som passar sÄvÀl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag Àr att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstÀckning och skalfördelar. Detta gÀller Àven för konfektions- och ekiperingshandeln, dÀr rikstÀckande aktörer tar allt större marknadsandelar frÄn enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former sÄsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

NÀringslivet har förÀndrats till att kunskapsföretag blivit allt fler i förhÄllande till tillverkande företag. Denna förÀndring har pÄgÄtt lÀnge och det finns inga tecken pÄ att den kommer att avta. Kunskapsföretags tillgÄngar bestÄr till stor del av mjuka vÀrden sÄsom humankapital. Den traditionella redovisningen Àr anpassad till tillverkande företag och klarar sÄledes inte av att ge en rÀttvisande bild av kunskapsföretag pÄ grund av dess mjuka vÀrden. DÄ redovisningen inte hunnit anpassa sig till kunskapsföretags behov tillkommer problem för externa intressenter, sÄsom finansanalytiker, vid vÀrdering av företag.

Företag verksamma inom tillverkande industrin outsourcar i allt större grad. Outsourcing kan bÄde ses som en trend och som ett sÀtt att söka profitera pÄ en ökad globalisering. Outsourcing Àr dock förknippat bÄde med ökade och minskade kostnader. För att företag skall lyckas skapa lönsamhet krÀvs det att de lyckas optimera nettonyttan av egna och andras aktiviteter. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur outsourcing av industriell produktion pÄverkar företags vÀrde och vÀrdestruktur.

Med fokus pÄ ökande energikostnader har en ny utmaning uppstÄtt hos den svenska industrin ? att minska energianvÀndningen. Den pulverlacktekniska ytbehandlingsindustrins energianvÀndning pÄ 525 GWh per Är motsvarar 0,4 % av den svenska industrins totala energianvÀndning. Denna bransch har lÀnge haft ett intresse för miljöteknik och agerat framgÄngsrikt. DÀremot har de inte prioriterat energisnÄla investeringar.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utlÀndska företag blir allt vanligare. Att investera över grÀnserna kan vara komplext dÄ redovisningsreglerna lÀnge skiljt sig Ät i olika lÀnder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har lÀnge varit stort. För att komma till rÀtta med detta tog Europaparlamentet Är 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemslÀnder ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige Àr med i EU ska alla noterade företag i landet upprÀtta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna frÄn och med början av Är 2005.VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förÀndrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.

Kina har vÀrldens största enskilda marknad och en ekonomi vars utveckling de senaste Ärtiondena haft en utveckling utan motstycke. Den forna planekonomin har lÀmnat plats för en betydligt liberalare inriktning vilket inom en snar framtid sannolikt kommer att göra Kina till vÀrldens största ekonomi. LÀggs till detta vÀldigt lÄga kostnader för produktion framtrÀder en bild av en marknad med enorma möjligheter för investerare. Faktum Àr att Kina idag Àr det frÀmsta mÄlet i vÀrlden för utlÀndska direktinvesteringar. Direktinvesteringar kommer dock i olika former och de komplexa förhÄllanden som rÄder pÄ den kinesiska marknaden innebÀr mÄnga fallgropar för en utlÀndsk investerare.

Syftet med den hÀr rapporten Àr att göra en undersökning av möjligheterna för anvÀndning av lÄngtidsvÀrmelager för drift i kraftvÀrmesystem. Projektet han initierats av adj. professor Heimo Zinko, IKP Energisystem i form av bidrag till ett projekt inom IEA, Annex VIII. Projektet utförs i samarbete med Svensk FjÀrrvÀrme, Tekniska Verken AB i Linköping, ENA Energi AB i Enköping och ZW Energiteknik i Nyköping. Projektet har genomförts av tvÄ examensarbetare vid Linköpings Tekniska Högskola under höstterminen 2006.Projektet har delats in i tvÄ studier dÀr ENA Energi AB i Enköping och Tekniska Verken AB i Linköping har varit de tvÄ studieobjekttiven.

Recently, the selections of ethical funds are increased; at the same time investors with social and moral preferences have increased in the capital market. There are currently debates on whether ethical funds perform better or worse than funds without ethical criteria. This also involves a vivid discussion on whether investors know about the consequences of investing in ethical funds. Therefore, this study involves theories about the rationality and decision theory, in addition to what mainly control the investment decisions. The study also discusses portfolio theory since this is one of the underlying theories behind fund management and its development.The purpose of this study is to explain if ethical limitations in the selection of securities affect risk and return in the fund portfolio.