Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering ? Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansieringFörfattare: Stefano CollĂ©n Petralia och Omar AbdirahmanHandledare: Åke BertilssonNyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringarSyfte: Syftet Ă€r att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer Ă€r i jĂ€mförelse med aktiemarknaden, med hĂ€nsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan anvĂ€nda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sĂ€nka risken och höja den riskjusterade avkastningen.Metod: Uppsatsen bygger pĂ„ en surveyundersökning som har utgĂ„tt frĂ„n sekundĂ€rdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillĂ€mpa olika teorier för att mĂ€ta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.Resultat: Hedgefondernas betavĂ€rden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan mĂ„nga hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det gĂ„r inte att sĂ€ga att hedgefonderna Ă€r helt oberoende av aktiemarknaden, vilket mĂ„nga hedgefonder antyder att de Ă€r.

I en vid definition Àr riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kÀnnetecknande egenskap Àr att investeringarna Àr tidsbegrÀnsade med mÄlet att avyttras inom 3-7 Är. Den vanligaste orsaken till att företag vÀljer att samarbeta med riskkapitalister Àr ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet. NÀr ett företag anvÀnder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiÀren, dÀr denna har möjligheten att stÀlla orimliga krav. Det finns mÄnga faktorer som rimligtvis borde pÄverka vilka krav pÄ finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan stÀlla samt Àven vilket engagemang de har. NÄgra faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek pÄ investering, bransch och företagsledningens kompetens. VÄra problemfrÄgor Àr: Vilka krav stÀller riskkapitalisterna i form av storlek pÄ aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, Àr de aktiva eller passiva? VÄrt syfte Àr att beskriva vilka krav riskkapitalister stÀller pÄ företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.

Sveriges elpris har under Ă„ren stigit avsevĂ€rt, nĂ„got som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sĂ€nkas. Arbetet Ă€rfokuserat pĂ„ belysningen i den del av fastigheten dĂ€r Ă„tgĂ€rder inte redan har genomförts.EnergimĂ€tningar har utförts för att kartlĂ€gga det nuvarande tillstĂ„ndet i derasbelysningsanlĂ€ggningar. MĂ€tresultaten gav underlag till de Ă„tgĂ€rdsförslag som redovisasi rapporten. ÅtgĂ€rdsförslagen innehĂ„ller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande Ă„tgĂ€rden Ă€r.Resultatet visar pĂ„ att de största energibesparingarna kan ske i de Ă€ldrebelysningsanlĂ€ggningarna i fastigheten.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem Àr elenergi. NÀr priset pÄ elektriciteten i vinter har varierat frÄn cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det hÀr har fÄtt mÄnga att vilja se över vilka möjligheter de har att pÄverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats nÀrmare för att beskriva lantbrukarnas beteende Àr prissÀkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

Den ekonomiska utvecklingen i Kina har varit snabbare Ă€n i nĂ„got annat land och idag tillhör Kina toppskiktet bland vĂ€rldens ledande ekonomier. År 2001 blev Kina en fullvĂ€rdig medlem i WTO vilket gjorde att Kinas nĂ€ringsliv öppnades upp allt mer för utlĂ€ndska företag och investeringar, men den kinesiska staten vill inte helt slĂ€ppa kontrollen över vissa strategiskt viktiga marknader. Beroende pĂ„ bransch, verksamhet eller etableringsform Ă€r förutsĂ€ttningarna olika. Det finns alltsĂ„ mĂ„nga specifika faktorer och förhĂ„llanden som kan skapa möjligheter eller problem för företag som skall etablera sig i Kina. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att synliggöra just de specifika möjligheter och problem som finns pĂ„ den kinesiska marknaden och hur svenska företag som har valt att etablera sig i Kina upplever dessa..

FrĂ„gan om ekonomisk ojĂ€mlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frĂ„gorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojĂ€mlikhet, men kanske framförallt graden av ojĂ€mlikhet gĂ„r isĂ€r. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojĂ€mlikhet Ă€r en förutsĂ€ttning för tillvĂ€xt genom att det frambringar investeringar och Ă€r viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder dĂ€remot pĂ„ att tillvĂ€xt och ekonomisk ojĂ€mlikhet har ett negativt samband, sĂ€rskilt nĂ€r förhĂ„llandet studeras pĂ„ lĂ„ng sikt. Om sĂ„ Ă€r fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut.

Syftet med vÄr uppsats Àr att frÄn ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel pÄverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie dÀr vi studerar aktiekursvÀngningarna utifrÄn en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men Àven dagarna ackumulerade. Urvalet Àr företag frÄn Stockholmsbörsen som har varslat om uppsÀgning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det Àr ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det Àr nÄgra tveksamheter anvÀnder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgÄng, dock Àr inte resultatet signifikant.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhÄllandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hÄllbarhet. Vi Àmnar fördjupa förstÄelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper sÄsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka pÄ stadens invÄnare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan pÄ stadskÀrnan, som har en sÀrskild stÀllning i den postindustriella stadsutvecklingen, Àr avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan pÄ sociala aspekter. Studien belyser frÄgor som kan fungera vÀgledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..

Detta examensarbete behandlar slamhanteringen pĂ„ Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av slammet gĂ„r till i dagslĂ€get och vilka förĂ€ndringar som kan göras för att förbĂ€ttra dessa processer.HĂ€r visas Ă€ven vilka eventuella vinster som kan fĂ„s med förĂ€ndringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med smĂ„ medel kan förtjockningen av slammet förĂ€ndras, Ă€ven om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats frĂ„n flera företag som tillhandahĂ„ller applikationer för slamavvattnare. Information har Ă€ven införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period pĂ„ SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun..

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner Àr ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige pÄ samma sÀtt som i en del andra lÀnder. Intresset för leasing Àr svagt i Sverige varpÄ det Àr av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen Àr att analysera om varför leasing inte anvÀnds av lantbrukare i större utstrÀckning. Arbetet Àr uppbyggt pÄ tvÄ delar, en teoretisk referensram dÀr relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del dÀr resultatet frÄn berÀkningar gÀllande leasing och finansiering av banklÄn presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.