Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gĂ„tt mycket fort. Med övergĂ„ngen till en marknadsekonomi följde en vĂ„g av nystartade företag. Även utlĂ€ndska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 Ă„r efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, har blivit Ă€nnu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmĂ€nhet men speciellt pĂ„ det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.

Traditionellt isolerad frÄn internationella marknader har Ryssland under de senaste femton Ären genomgÄtt stora förÀndringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i vÀrldsekonomi och som resultat till större intresse frÄn utlÀndska aktörer. Detaljhandelsbranschen Àr en av de mest attraktiva sfÀrer för utlÀndska investeringar och dÄ inte minst nÀr det gÀller livsmedelsförsÀljningen. Innan företag bestÀmmer sig att gÄ in pÄ en marknad mÄste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utlÀndska etablerare pÄ den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus lÀggs frÀmst pÄ att genomföra en branschanalys genom att titta pÄ branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella intrÀdeshinder.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Under de senaste Ären har svenska hamnar behövt ta stÀllning till ett antal nya produkter pÄ marknaden som pÄstÄr sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det hÀr arbetet undersöker de resonemang som företrÀdarna för svenska hamnar har anvÀnt nÀr de har diskuterat investeringar i sÄdana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda pÄ dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrÀdarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna Àr positivt instÀllda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osÀkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har Àn sÄ lÀnge förhindrat dem frÄn att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framtrÀdande argumenten mot att investera Àr att investeringskostnaden Àr för hög i förhÄllande till förtjÀnsten samt att det Àr hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .

Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och vÀrldshandeln prÀglasinte av den globala frihandel som WTO efterstrÀvar, utan snarare av handelssammanslutningarmed en stor aktör i centrum. Genom den sÄ kallade Barcelonaprocessen har EU, ettav de största naven i vÀrldshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannlÀnder kringMedelhavet och pÄ sÄ sÀtt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker.I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har pÄ handel ochflödet av utlÀndska direktinvesteringar. Vi ser tecken pÄ att dessa flöden har ökat för Marockooch Tunisien under de senaste Ären och finner det troligt att effekterna blir Ànnu större i övriga MedelhavslÀnder.

Avsikten med denna undersökning var att ta reda pĂ„ om de kommunala bostadsbolagen hushĂ„ller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om de tar vĂ€lgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som Ă€r rĂ€tt investeringsbeslut i en viss situation beror pĂ„ en mĂ€ngd faktorer men att ha ett fungerande arbetssĂ€tt och metoder för lönsamhetsberĂ€kning Ă€r en förutsĂ€ttning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n sex kommunala bostadsbolag i VĂ€stsverige. Bolagen Ă€r ÅmĂ„ls Kommunfastigheter AB, KilsbostĂ€der AB, Grums HyresbostĂ€der AB, Karlstad Bostads AB, HyresbostĂ€der i Karlskoga AB och ForshagabostĂ€der AB.VĂ„r undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nĂ€mligen som en Ă„tgĂ€rd för att skapa framtida vĂ€rden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stĂ€mmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.

Vad Àr egentligen mÄlfunktionen i offentliga sjukvÄrden och hur utvÀrderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvÄrden har inget vinstincitament utan vill istÀllet maximera den nytta de kan göra för allmÀnheten med den budget de fÄr uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvÄrd, vad som vÀrdesÀtts i bedömningarna, samt vilka processer som föregÄr ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vÄr analys av resultat och slutsatser. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes pÄ fyra sjukhus, sjukhus inom samma lÀn samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssÀtt, dÀrför valde vi sjukhus i olika lÀn.

Vad Àr egentligen mÄlfunktionen i offentliga sjukvÄrden och hur utvÀrderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvÄrden har inget vinstincitament utan vill istÀllet maximera den nytta de kan göra för allmÀnheten med den budget de fÄr uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvÄrd, vad som vÀrdesÀtts i bedömningarna, samt vilka processer som föregÄr ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vÄr analys av resultat och slutsatser. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes pÄ fyra sjukhus, sjukhus inom samma lÀn samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssÀtt, dÀrför valde vi sjukhus i olika lÀn.

Uppsatsen behandlar smÄ kunskapsföretags behov av kunderbjudande frÄn sin bank. Kunskapsföretag har en annorlunda struktur Àn de ?traditionella? företag som en bank vanligtvis hanterar eftersom vÀrdeskapandet sker genom kunskap. Följden blir att det sÀllan finns behov av stora investeringar hos kunskapsföretag och de investeringar som görs sker med redan intjÀnade medel. Föreningssparbanken har dÀrför haft en önskan att fördjupa sina relationer med kunskapsföretag för att kartlÀgga vilka behov som finns av bankens tjÀnster.

Denna uppsats behandlar hur stÀder styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta fÄr för stadens invÄnare. Ambitionen Àr att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förstÄelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan sÄledes sÀgas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedÄtgÄende trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förÀndringar i vÀstvÀrlden skett.

GruvnÀringen Àr en av Sveriges Àldsta industrier. Redan pÄ 1100-talet bröts jÀrnmalm pÄ Utö i Stockholms skÀrgÄrd. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vÀgar och jÀrnvÀgar i landet. Den har ocksÄ haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. DÄ gruvorna ofta lÄg avlÀgset var möjligheten till boende pÄ platsen en förutsÀttning för att kunna locka arbetskraft.Att vÀrdera en gruva Àr en lÄng och besvÀrlig process dÀr mÄnga mÀnniskor inom skilda kompetensomrÄden mÄste vara inblandade.

Ett projekt som visar hur MÀlardalen kan utvecklas till flerkÀrnig stadsregion. En hÄllbar stadsutveckling, med ökad nÀrhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden Àr att befolkningen förvÀntas öka med 600 000 - 800 000 invÄnare i Stockholm-MÀlarregionen till 2030. I projektet föreslÄr jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman stÀderna kring MÀlaren. Att korta restiderna mellan dessa stÀder Àr centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.

FörvÀntningshypotesen förkastas vanligtvis vid empiriska studier. Longstaff (2000) visar dÀremot att hypotesen hÄller för extremt korta reporÀntor med löptiderna frÄn en dag upp till tre mÄnader. Syftet med uppsatsen Àr att replikera Longstaff för svenska depositrÀntor, med det avseendet att extremt korta rÀntepapper anvÀnts. Enligt förvÀntningshypotesen ska investeringar i rÀntebÀrande papper med olika löptider ge samma förvÀntade avkastning över en bestÀmd tidshorisont. Johansens kointegrationstest anvÀnds för att utvÀrdera förvÀntningshypotesens giltighet och resultatet visar att hypotesen hÄller för samtliga studerade löptider, en dag mot en vecka, en mÄnad och tre mÄnader.

Uppköp tillhör de största investeringar ett företag kan göra. Av denna anledning blir finansieringen av dessa uppköp av största vikt. Företaget har ett antal olika alternativ att vÀlja mellan och denna uppsats studerar uppköp finansierade via aktier, kontanter, belÄning samt balanserade vinstmedel. För att undersöka om dessa finansieringsmetoder tolkades olika av marknaden insamlades data rörande tidpunkter för uppköp samt aktiekurser för de företag som lÀgger budet. DÀrefter skattades marknadsmodellen utifrÄn dessa data.

Mellan Är 2005 och 2006 ökade investeringarna pÄ marknadsföring i Sverige med nÀstan 10 % och omfattade dÀrmed över 60 miljarder SEK. Dock Àr stor del, enligt vissa upp till hÀlften, av dessa investeringar bortkastade pengar eftersom marknadsföring utförs felaktigt. MÄnga företag satsar stort pÄ sin marknadsföring endast för att konkurrenterna gör det och företagen trissar dÀrför upp varandras investeringar trots att det finns fÄ verktyg som verkligen kan mÀta hur effektiva de olika marknadsföringsmedlen egentligen Àr.Ett vÀrmlÀndskt företag som vÀxt rejÀlt de senaste Ären, med hjÀlp av marknadsföringsmedel, och dÀrmed blivit den tredje största aktören inom sitt omrÄde Àr aktivitetsföretaget Chaos Paintball som detta examensarbete handlar om. Det visar sig dock att Chaos Paintball fram till och med Är 2007 anvÀnt sig av ?trial and error? nÀr det gÀller deras marknadsföring och att företagets tillvÀxt gjort att inte allt för mycket tid har Àgnats planeringen av marknadsföringen.