Bakgrunden till examensarbetet Àr att det finns ett behov av att höja utnyttjandegraden i stans- och lasermaskiner hos Lars Höglund AB. Anledningen till att utnyttjandegraden behöver höjas Àr att företaget vill bli mera lönsamt och mera konkurrenskraftigt.Uppgiften har varit att mÀta utnyttjandegraden, göra en probleminventering och ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som kan lösa de problem som kom fram i probleminventeringen.Vid probleminventeringen visade det sig att det gÄr att höja utnyttjandegraden genom att bl.a. göra en stÀlltidsreducering, skapa ordning och reda, samt att förebygga flaskhalsar.5S Àr en metod som har anvÀnts för att ta fram förbÀttringsÄtgÀrderna. Genom att följa denna metod, samt att göra nÄgra nya investeringar i företaget, ser det ut som att mÄlet i detta arbete ska kunna uppnÄs..

Vi har undersökt vad tvÄ olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och sÀkerstÀlla att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrÄn intervjuer med IT-cheferna vid dessa tvÄ företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kÀrnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strÀvar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hÄlla nere kostnaderna och samt att hÄlla informationen aktuell och samlad pÄ ett stÀlle. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas pÄ att underhÄlla och utveckla befintliga informationssystem..

Sektorer inom den nationella ekonomin som inte Àr synliggjorda i det traditionella statistiska systemet kan redovisas genom satellitkonton, ett statistiskt ramverk för att mÀta den ekonomiska betydelsen av en specifik sektor. BesöksnÀringen Àr ett exempel pÄ en sÄdan sektor som sedan mÄnga Är arbetat med att synliggöra branschens samhÀllsekonomiska effekter. Inom EU har nu arbetet börjat för att upprÀtta satellitkonton för idrott och intresse för frÄgan har dÀrför vÀckts inom idrottssektorn i VÀsterbotten.Ur det företagsekonomiska perspektivet intresserar vi oss för hur finansiÀrerna bidrar till sektorns vÀrdeskapande och hur detta kan komma att pÄverkas av ett framtida satellitkonto för idrott. DÄ den tidigare forskningen pÄ omrÄdet Àr begrÀnsad uppenbaras ett behov av explorativa studier som inleder arbetet med att faststÀlla idrottens vÀrdeskapande.Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur idrottsfinansiÀrerna pÄverkar sektorns vÀrdeskapande och hur idrottsrÀkenskaper skulle kunna pÄverka dessa aktörer.Studien har genomförts med ett hermeneutiskt synsÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt. Den teoretiska referensramen utgörs av litteratur och studier som legat till grund för utformningen av vÄr intervjuguide.

SammanfattningUnder 2000-talet har hotet mot miljön och klimatet nĂ„tt oss med stormsteg och en omstĂ€llning till ett hĂ„llbart samhĂ€lle Ă€r ett krav och omstĂ€llningen förvĂ€ntas bli lĂ„ng. I ljuset av miljöhotet utvecklas nya investeringssektorer med fokus pĂ„ att stilla den ökande efterfrĂ„gan pĂ„ produkter och tjĂ€nster som minskar miljöpĂ„verkan, en av de mest populĂ€ra investeringssektorerna med fokus pĂ„ miljön Ă€r Cleantech. Cleantech Ă€r en ny investeringskategori som kom till Sverige runt Ă„r 2005.Begreppet och investeringskategorin, Cleantech hĂ€rstammar frĂ„n USA och organisationen Cleantech Group LLC. Cleantech Group delar upp Cleantech i elva olika segment pĂ„ följande sĂ€tt; (1) Energiproduktion, (2) Energiförvaring, (3) Energiinfrastruktur, (4) Energieffektivitet, (5) Transport, (6) Vatten & Avfallsvatten, (7) Luft & Miljö, (8) Material, (9) Tillverkning/Industriell, (10) Jordbruk, (11) Återvinning & Avfallshantering. För att Cleantech-bolag skall utvecklas sĂ„ anvĂ€nds ofta riskkapital frĂ„n VC-bolag.

Vi vill först och frÀmst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gÀller deras ekonomistyrning dÄ ÀgarförhÄllanden Àr olika. UtifrÄn detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som stÀlls pÄ företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vÄr slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker Àr relevanta dÄ vi jÀmför bolagen. JÀmförelsens mest betydande omrÄden handlar t.ex. ÀgarförhÄllanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestÄnd, miljö, belöningssystem samt budgetfrÄgor.

Utvecklingen i det svenska jordbruket har de senaste Ären gÄtt mot en allt mer kapitalintensiv produktion. Företagen blir större och för att finansiera tillvÀxten krÀvs externt kapital. UtlÄningen till lantbruket har under de senaste Ätta Ären fördubblats. VÀrdet pÄ en modern anlÀggning för mjölkproduktion Àr beroende av att den anvÀnds för mjölkproduktion och Àr knuten till den plats dÀr den uppförs. Detta innebÀr att andrahandsvÀrdet för investeringen Àr lÄgt och det blir svÄrt att avveckla i förtid för lantbrukaren som belÄnat sin fastighet för att erhÄlla nödvÀndigt kapital.

AnvÀndningen av solceller har haft global exponentiell tillvÀxt sedan 2000-talet och mÄnga experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. PÄ den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel pÄ endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller Àr att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras pÄ eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsÀgare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar vÀrde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan pÄverka tillvÀxten av solceller pÄ den svenska elmarknaden.

Uppsatsen undersöker om varumÀrkesbyggande investeringar definierade som marknadsföringsutgifter har en positiv effekt pÄ företags lönsamhet och genererat aktieÀgarvÀrde.  Det Àr viktigt för företag med konkreta bevis pÄ sambandet mellan marknadsföring, lönsamhet aktieÀgarvÀrde för att optimera resursallokering och för att marknadsförare ska kunna hÀvda sin nytta i företaget.  Marknadsföringsinvesteringar förvÀntas bland annat förbÀttra produkters upplevda kvalitet och dÀrigenom skapa utrymme för större marginaler samt möjliggöra differentiering frÄn konkurrensen. Sambandet testas genom att undersöka fem svenska företag.  Vi jÀmför deras marknadsföringsutgifter med fyra nyckeltal som speglar pÄ lönsamhet och aktieÀgarvÀrde. De resultat som kan sÀkerstÀllas statistiskt visar att marknadsföringsutgifter har en negativ effekt pÄ företags bruttomarginal och rÀntabilitet pÄ eget kapital..

Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) Àr ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller Àr svÄra att ta fram, varför istÀllet utförliga modeller vanligen skapas för specifika omrÄden. För vÀgbelÀggningar, och tillviss del flygplatsbelÀggningar, finns utförliga sÄdana metoder, men för belÀggningar i containerterminaler saknas det.För att fortsÀtta utveckling mot en bÀttre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv pÄverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor.

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Syftet med uppsatsen Àr att granska om det finns arbitragemöjligheter pÄ marknaden och nÀr dessa uppstÄr, med hÀnsyn tagen till transaktionskostnader. DÄ arbitrage kan uppstÄ pÄ flera marknader har vi valt att begrÀnsa oss till aktiemarknaden, eftersom vi har mest kunskap inom detta omrÄde. Teorier som anvÀnts i uppsatsen Àr CAPM och den effektiva marknadshypotesen (EMH) i sina tre former svag-, semistark- och stark form. Förutom teorierna har information om arbitrage Àven hÀmtats frÄn artiklar. Vi har granskat 10 korsnoterade aktier.

Analysts at Venture Capital firms of today experience troubles when they try to explicate the intrinsic value, which they see in their investments. The traditional valuation models do not account the value of flexibility and analysts have to Through studies at a Venture Capital firm in Sweden, I have analyzed if Real Option analysis could help them to explicate the intrinsic value that they see.With the help from a decision tree, analysts can identify the hidden option values embedded in the investment. I find that real options can be a helpful tool for Venture Capital companiesto clarify the intrinsic values that they see in their investments. Real option analysis is however not a competitor to traditional value methods, it is rather a compliment..

Genomslagskraften i de sociala medierna Àr vedertaget stora och spridningen av budskap ÀroÀndlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder Àrenorm. Problematiken ligger i mÀtbarheten, dÄ ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras sÄvÀl pÄ expertnivÄ, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag Àr de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att lÄngsiktigt öka försÀljning genom högre varumÀrkeskÀnnedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg nÀrmare ROI i sociala medier dÄ detkan resultera i lÄngsiktiga intÀkter.Det rÄder dock interna motsÀttningar i mÄnga företag, vilket Àr bekrÀftat bÄde genom insamlad data, forskning samt intervjuer, nÀr det gÀller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

Bakgrund: En av de viktigaste förutsÀttningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna Ästadkomma en hÄllbar ekonomisk tillvÀxt, Àr att landet integreras i vÀrldsekonomin och skapar ett klimat som frÀmjar utlÀndska investeringar. Idag rÄder det hÄrd konkurrens mellan lÀnder nÀr det gÀller att attrahera utlÀndska investerare, och det Àr upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Vidare Àr vÄrt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har pÄ utlÀndska investerare.Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnds en metodtriangulering bestÄende av intervjuer med experter, en enkÀtundersökning av utlÀndska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga kÀllor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utlÀndska investerare, framförallt naturresurser, men Àven turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs Àven som mycket fördelaktig. För nÀrvarande finns det dÀremot fler hinder Àn fördelar för utlÀndska investerare.

Den tekniska utvecklingen har gÄtt fort det senaste Ärtiondet och informationshantering har fÄtt en helt förÀndrad innebörd i dagens moderna organisationer. De organisationer som inte Àr beredda att följa denna utveckling löper stor risk att hamna efter eller förlora konkurrenskraft till andra aktörer pÄ marknaden. Genom investeringar i nya informationssystem och ny informationsteknologi skaffar sig organisationen verktyg att anvÀnda till att effektivisera och rationalisera sin verksamhet. SÄdana investeringar Àr dock förenade med höga risker och raden av företag som genomfört misslyckade implementeringsförsök Àr lÄng. Flera faktorer avgör hur ett företag lyckas tillÀmpa informationssystem och informationsteknologi som resurser och utnyttja dessa pÄ ett lönsamt sÀtt.