Författarna har begett sig in i den akademiska världen och där sett att det finns skillnader mellan varor och tjänster och därmed lagt märke till att tjänstesidan inte är ett särdeles utforskat område. Detta gjorde att författarna kastade sig över böcker och artiklar för att lära sig mer, vilket resulterade i det område som föll dem mest i smaken, var att ta reda på hur organisationers köpprocess ser ut och vilka olika aktörer som medverkar till beslut, när organisationer köper in tjänster. Vad skulle då passa bättre än att undersöka den bransch som växer snabbast i Sverige idag, nämligen bemanningsbranschen, detta för att kunna komma med slutsatser inom ett relativt outforskat område som ligger i tiden. Intressanta slutsatser som dragits är att de undersökta organisationerna stämmer bättre överens med de äldre modellerna inom den tidigare forskningen än de nyare synsätten som är mer anpassade för att passa in i dagens samhälle..

I dag löser många företag både långsiktiga men främst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vår undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande drivkrafter till personalinhyrning med hjälp av en fallstudie. Vi har även försökt kartlägga om det finns någon skillnad på drivkrafter när företag hyr in rutinmässiga eller professionella medarbetare. Någon sådan skillnad kunde vi inte hitta. Att det går snabbt och är enkelt att hyra in personal är enligt vår undersökning den främsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget väljer att hyra in.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Under inledningen av 1990-talet började bemanningsbranschen att växa kraftigt. Anledningentill detta är att marknaden för Personaluthyrning öppnades upp och det blev tillåtet för privataföretag att bedriva Personaluthyrning med vinstdrivande intresse. Förutom Personaluthyrninggenomför också bemanningsföretagen rekryteringar åt andra företag. Det har skett enövergång från ett produktsamhälle till ett tjänsteinriktat samhälle där tjänstemarknadsföringenhar fått en allt större roll. Eftersom det under de senaste åren blivit allt hårdare konkurrens ibemanningsbranschen är det viktigt att veta varför kunderna väljer att anlita ettbemanningsföretag.Syftet med studien är att undersöka vilket värde som uppstår och uppfattas av kunden(företagen) när de anlitar en bemanningsfirma samt om detta värde kan variera mellanföretagen.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete.

Bemanningsbranschen har länge funnits i Sverige men det är inte förrän på senare tid som den uppnått den utsträckning som råder i Sverige idag. Arbetsmarknaden kräver flexibilitet för arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som hjälper till med etableringen av bemanningsföretag på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar lyder enligt följande: ? Hur kommer det sig att bemanningsföretagen kan fortsätta växa kontinuerligt? ? Vilket syfte uppfyller bemanningsföretagen gällande arbete? Resultatet av studien visar sex kategorier av signifikant betydelse för vilka faktorer som bidrar till etableringen och utveckling av bemanningsföretag i Sverige idag.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande.Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Studiens syfte är att studera ett bemanningsföretag med fokus på ledarskap, tillhörighet och ansvarsfrågor utifrån bemanningsföretagets, kundföretagets samt de uthyrdas perspektiv. De tre frågeställningarna var vilka uppfattningar finns kring ledarskap och vem ses som ledare för uthyrd personal, vilket företag känner de uthyrda tillhörighet till och vilka de ser som sina arbetskamrater; hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller arbetsledning, feedback, kompetensutveckling samt arbetsmiljö?Studien genomfördes på ett bemanningsföretag med verksamhet i bland annat Linköping. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes.Vid resultatanalysen framkom att det är bemanningsföretaget som till största delen står för de relationsinriktade värdena. Det var personer där som gav feedback och kunde ses som mentorer.

Syfte:            Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur företag ser på rekrytering via bemanningsföretag. Vilka är de bakomliggande motiven till att hyra personal istället för att anställa och dess fördelar/nackdelar?Metod:          En förstudie följd av en kvalitativ undersökning med intervjuer. Intervjumetoden blev i ostrukturerad form där respondenterna fritt fick tala utifrån den egna referensramen. En telefonteknik användes vid bokning av intervjuer.Problem:      För att uppnå en maximal lönsamhet och samtidigt behålla kvalitet och ha snabba leveranser till kund, försöker företagen att minska på det bundna kapitalet.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fått fäste på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebär en förändring av det traditionella anställningsförhållandet som vanligtvis är tvåpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, då arbetsrättslig lagstiftning främst är anpassad efter den tvåpartsrelation som ännu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrågor är främst Arbetsmiljölagen, vilken kom till då trepartsförhållande var främmande för den svenska arbetsmarknaden. Därmed väcktes frågan om vilken aktör som bär arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir därför att, genom den rättsdogmatiska metoden, utreda gällande rätt och därigenom få djupare förståelse för komplexiteten kring ämnet.

Bemanningsverksamheten blir allt mer omfattande på arbetsmarknaden och därför fanns det behov av att göra en rättslig utredning gällande rättigheter respektive skyldigheter för arbets-tagare, uppdragsgivare och bemanningsföretag. I januari 2013 trädde en ny uthyrningslag i kraft, med syfte att implementera EU:s Bemanningsdirektiv. Med anledning av den nya lagen ansågs det aktuellt att skapa en uppdaterad framställning av de rättsliga omständigheter som råder inom bemanningsverksamheten. Entreprenörsverksamheten har exkluderats från fram-ställningen för att den inte gäller arbetskraftsuthyrning, och omfattas sedermera inte heller av den nya Uthyrningslagen. I denna rättsdogmatiska utredning har en historisk bakgrund till de olika områdena redovisats, för att skapa en överblick av rättsområdets utveckling.