Med vår studie har vi för avsikt att besvara i vilken utsträckning företagens frivilliga Personalredovisning påverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker även hur mängd och placering av Personalredovisningen förändrats över tiden. För att undersöka hur Personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat två modeller. Dessa grundar sig på de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom använt en statistisk metod för att mäta sambandet mellan mängden Personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur svenska börsföretag i två olika branscher redovisar sin personal i förhållande till lagar och rekommendationer samt vilken frivillig redovisning som lämnas. Metod: Vårt syfte besvaras genom en studie av 65 årsredovisningar för 38 industriföretag och 27 IT- och Internetkonsulter. De båda branscherna har valts utifrån kriteriet att en bransch skulle innehålla tjänsteföretag och den andra produktionsföretag. Studien har gjorts utifrån en uppställd checklista med parametrar dels från lag och rekommendationer och dels från teori som behandlar frivillig Personalredovisning. En del parametrar tillkom dessutom efter att vi genomfört en förstudie genom att studera tio årsredovisningar.

Den samhällsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste åren och fått en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen går mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av Personalredovisning, vilken är en del av den samhällsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke på att det är en allt viktigare tillgång. Med anledning av att det endast finns ett fåtal regler för hur personalen skall redovisas, väljer företagen det sätt som passar repektive företag bäst. Syftet med undersökningen är att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller någon annan faktor.

Dagens arbetskraft präglas allt mer av en ökad mångfald, vilket ställer krav på företags hantering av heterogena grupper. Tidigare forskning tyder på att inställningen till mångfald får en större betydelse för att attrahera talanger. Syftet blir således att undersöka hur de mest attraktiva arbetsplatserna för ekonomistudenter förmedlar sitt arbete med mångfald, samt hur ekonomistudenter upplever och värderar arbetsgivarnas arbete med mångfald. En kvalitativ granskning av årsredovisningar och hemsidor har genomförts. Delar av datan kvantifierades enligt ett förutbestämt index.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en Personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har Personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att Personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en Personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen Personalredovisning där jämställdhet ingår.Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat.

Syftet är att beskriva vilken information angående personalens sjukfrånvaro som förekommer i kommunernas årsredovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagändringen angående obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro kommer att få för påverkan på kommunernas redovisning. För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av Skånes samtliga kommuners årsredovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vår undersökning visar att samtliga årsredovisningar som vi har undersökt har innehållit information om sjukfrånvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmänhet anses vara öppna med information är säkert anledningar till att denna redovisning sker.

I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i årsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information..

Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Syftet med uppsatsen var att försöka hitta förklaringar till Personalredovisningens utformning. Detta testades utifrån några valda variabler med hjälp av hypoteser. Vi har arbetat fram hypoteserna med utgångspunkt från resultat av tidigare forskning inom ämnet. Förutom att redogöra för tidigare forskning har vi även presenterat lagreglerad information och grundläggande begrepp för att ge läsaren mer information om ämnet. De företag vi har valt att studera har varit Ericsson, NCC, Skandia, Swedbank och Telia.

Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosencompanies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera redovisningen av personalinformation som börsnoterade IT-konsultföretag lämnar i sina årsredovisningar, samt att göra en jämförelse av eventuella förändringar som skett mellan år 1999 respektive år 2003. Vi har genomfört en kvantitativ dokumentstudie utifrån 21 stycken årsredovisningar från 1999 och 19 stycken årsredovisningar från 2003. En checklista har använts för att analysera omfattningen och typen av information. Tre hypoteser ställdes upp för att undersöka samband mellan omfattning av personalinformation och variablerna företagsstorlek, ägarstruktur samt andel utländska ägare. Den teoretiska grunden består av institutionell teori, personalekonomi angående informationsasymmetri samt tidigare forskning inom området humankapital.

Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Dagens informationssamhälle har inneburit att företagen i de flesta branscher har blivit allt mer beroende av sin personals kunskap. Informationsflödet har ökat lavinartat och företagens kunder efterfrågar alltmer komplexa produkter. Det är företagens medarbetare som besitter förmågan att omvandla information och uppfylla kundernas behov. Även aktiemarknaden har förändrat sin värdering som förskjutits från företagets fysiska ägodelar, som är grunden till det egna kapitalet, till de dolda tillgångarna. Dessa dolda tillgångar är också svåra att se i den lagstadgade redovisningen, som inte har förändrats nämnvärt de senaste hundra åren.

Bakgrund och problem: Stora förändringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen måste ständigt utvecklas och söka nya sätt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frågor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvängningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller på kollektivsidan, men inte på tjänstemannasidan. Detta väcker två frågor.