Sponsring är ett relativt nytt sätt för marknadsföring som genom åren har blivit allt vanligare för företag att använda sig av. Idag är det ett av de mest använda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen särskild reglering av avdragsrätten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel är väldigt allmänt skriven vilket medfört att rättsfall står för den huvudsakliga regleringen på området.Utgifter för sponsring har i rättspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, Personalkostnader och representationskostnader.

Idag kan vi se att företag har börjat med insourcing av deras produktion till skillnad mot den trend av outsourcing som tidigare funnits. Sourcingstrategin är en viktig del för de moderna företagen för att optimera vinster och behålla ledande positioner på marknaden. Fokus har fram tills nu varit att reducera Personalkostnader genom outsourcing av produktionen till lågkostnadsländer. Syftet med den här rapporten är att förstå vad det är som har förändrats i företagens sätt att tänka kring sourcingbeslut och därmed varför de börjat med insourcing. Vi har startat med att studera litteraturen om insourcing och outsourcing som finns skriven om tillverkande företag i västvärlden, och med det skapa oss en bild av vad som har influerat de här förändringarna i företagens strategier.

Bakgrund: Volvo Cars Body Components (VCBC) tillverkar och levererar karosskomponenter till Volvo Cars. För sex år sedan påbörjade VCBC sin implementering av lean production. För att beräkna de kostnader som uppstår i produktionen använder VCBC produktkalkyler. Representanter vid VCBC anser att företaget har problem med höga plåtlager, överproduktion samt problem med att se kostnadssamband. Ett value stream där förbättringsmöjligheter finns är Flöde 1 vid VCBC.

?Det är väl någon form av tantjympa, där ni plockar äpplen och leker kissande hundar?. Detta anser Friskis&Svettis vara många ungdomars syn på föreningen i en undersökning gjord i syfte att locka unga medlemmar. Friskis&Svettis är en ideell förening utan vinstintresse. Tyvärr har man de senaste åren dragit på sig ett ofördelaktigt rykte, i synnerhet bland ungdomar som har den etablerade uppfattningen att föreningen endast är till för ?medel Svensson?.

Idag är det mycket kostsamt att byta ut fjärrvärmerör. Med traditionella metoder innebär det, förutom stora material- och Personalkostnader, att övriga samhället drabbas i form av lång­variga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istället för att byta ut dem hoppas nätägare kunna genomföra förnyelsearbetet såväl snabbare som billigare samt med minimal åverkan på miljön.Relining är ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrån. Relining har använts vid renovering av avloppsrör under längre tid och sedan ett par decennier även vid renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte använts för att renovera fjärrvärmerör.

Representanter för drivningsentreprenörerna i Sverige har länge påtalat en sviktande lönsamhet för drivningsentreprenörerna. Denna studie söker svar på hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina sysselsatta drivningsentreprenörer. Studien fokuserar på den information som kan inhämtas från offentlig finansiell information.Studien omfattar tio av de största köparna av drivningstjänster i Sverige. Dessa har genom en kvalitativ ansats intervjuats i ämnet. För att åskådliggöra de tillvägagångssätt samt drivningsentreprenörernas ekonomiska status presenteras även en samling nyckeltal baserat på 400-437 drivningsentreprenörer.Studien visar att det råder en stor skillnad i hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina drivningsentreprenörer utifrån offentliga årsredovisningar och nyckeltal.

Vid ett entreprenörsbyte till följd av offentlig upphandling kan under vissa förutsättningar det arbetsrättsliga skyddsregelverket vid verksamhetsövergångar, baserat på direktiv 2001/23/EG, bli tillämpligt. Skyddsregleringens tillämplighet kan betraktas som konkurrenshämmande i sammanhanget, vilket går emot grundändamålet med offentlig upphandling. Samtidigt är skyddsregleringens extensiva tillämplighet en förutsättning för att dess ändamål, att trygga arbetstagarnas anställningsvillkor vid ett arbetsgivarbyte, ska kunna uppfyllas. Denna uppsats belyser hur entreprenörerna och den upphandlande myndigheten kan påverka huruvida skyddsregleringen ska bli tillämplig eller inte, och vilka följder detta får för det arbetsrättsliga respektive upphandlingsrättsliga regelverkets möjlighet att uppnå sina motstridiga ändamål.EU-domstolen har i sin praxis kring vad som anses utgöra en verksamhetsövergång lagt stor vikt vid huruvida den tidigare entreprenörens personal övergått till den övertagande personalen. Detta leder till att om en övertagande entreprenör väljer att inte anställa den tidigare entreprenörens personal så föreligger ingen verksamhetsövergång, och de anställda har ingen lagstadgad rätt till fortsatt anställning hos den nya entreprenören.

I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen.

I den hårda konkurrens som råder måste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsätta vara konkurrenskraftiga. När det gäller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmärksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta då logistikkostnaderna påverkas både direkt och indirekt av hur företag väljer att hantera och styra ett system för användning av emballage. Direkt påverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt påverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.

Sänkgnistning är en icketraditionell bearbetningsmetod som i Sverige används av både små och stora verkstadsföretag. Metoden används i syfte att framställa geometriskt komplexa detaljer, främst ur härdat stål. Dessa detaljer används vanligtvis som produktionsmedel. Detta innebär att kunderna använder en eller fler detaljer, som producerats med sänkgnistning som verktyg, för att producera egna produkter. Vanligt förekommande är att kunder använder sänkgnistdetaljen som verktyg för formsprutning vilket ofta genererar många produkter per sänkgnistdetalj.

I den hårda konkurrens som råder måste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsätta vara konkurrenskraftiga. När det gäller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmärksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta då logistikkostnaderna påverkas både direkt och indirekt av hur företag väljer att hantera och styra ett system för användning av emballage. Direkt påverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt påverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.

I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen.

Bakgrund och problem: Stora förändringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen måste ständigt utvecklas och söka nya sätt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frågor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvängningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller på kollektivsidan, men inte på tjänstemannasidan. Detta väcker två frågor.

RFID innebär, vid sidan av streckkoder, ytterligare ett sätt att identifiera föremål. Fördelen med RFID är bland annat att identifikation kan göras utan fysisk eller visuell kontakt och med avstånd på flera meter. Ett eventuellt användningsområde för RFID skulle kunna vara på transporter vid inchecknings- och bordningsprocessen till färjetransporter för att snabba upp logistikflödet.De potentiella mervärden som detta skulle kunna medföra är bland annat snabbare incheckning och avlämning/avhämtning av transportenheter, bättre spårning av transportenheten, ökad säkerhet och effektivare arbete på kajen. Ett antal frågeställningar sattes upp inom tre huvudområden: allmän orientering av RFID-teknik, mervärden och investeringsanalys. Dessutom tillkom några andra intressanta frågeställningar kring bland annat alternativa identifieringsverktyg, tillämpningar i andra sammanhang och säkerhet.´Fokus på arbetet har dock legat på att försöka visa på mervärden och fördelar med att använda RFID-tekniken.Som grund för att besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning gjorts över det studerade systemet från terminal - färjetransport ? terminal, där Schenker och Stena Line varit de inblandade aktörerna.