Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet.

Syftet med studien är att utifrån arbetstagarens subjektiva upplevelser undersöka hurarbetstid påverkar välbefinnande och stress.Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 47respondenter på fyra arbetsplatser, varav två arbetar med sextimmars arbetsdag ochtvå arbetar med åttatimmars arbetsdag. Resultatet presenteras huvudsakligen medhjälp av frekvensfördelningar, men även medelvärde används.För att analysera resultatet användes tidigare forskning om work-life conflict, stressoch arbetsbelastning. Även role strain theory användes för att belysa den rollkonfliktsom uppstår då arbetslivet ska kombineras med privatlivet.Resultatet visar att personalen som arbetar sextimmarsdagar i större utsträckningaldrig har problem att kombinera arbete med fritid. Personalen som arbetaråttatimmarsdagar upplever de flesta stressymptom mer frekvent än personalen somarbetar sextimmarsdagar, förutom gällande sömn samt värk i rygg och nacke.Resultatet visar inga tecken på att personalens arbetsbelastning höjs med enarbetstidsförkortning.Studiens slutsats blir således att personalen som arbetar sextimmarsdagar tenderar attha bättre balans mellan arbete och fritid, samt skatta sin hälsa högre än personalensom arbetar åttatimmarsdagar..

Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Omlokalisering av statlig verksamhet innebär att statliga organisationer flyttar från en ort till en annan. Under 2008 slutförs den största statliga omlokaliseringen i Sverige sedan 1970-talet och detta innebär ett unikt tillfälle att studera en typ av organisationsförändring som är relativt outforskad. Syftet med denna studie var att beskriva hur personalen som valde att inte flytta med organisationen upplevde omlokaliseringen, samt hur de använde coping för att hantera denna organisationsförändring. Induktiv tematisk analys av fyra intervjuer resulterade i fem huvudsakliga teman med underteman. Dessa visade att personalen upplevde omlokaliseringen som påfrestande eftersom den ledde till utanförskap och oro över egen anställningsbarhet.

Informationssäkerhet är något väldigt aktuellt i dagsläget då mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det är därför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssäkerhetsmedvetenhet. Denna studie är utförd på Skatteverkets kontor i Linköping genom främst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig på personalens informations- säkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets åtgärder påverkar personalens informations- säkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssäkerhet och informations- säkerhetsmedvetenhet, samt även till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fått utgöra hur informationssäkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera på de professionellas perspektiv, vill vi ta reda på de handlingsstrategier och utgångspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gäller kontinuitet, form och innehåll? - Vad finns det för riktlinjer vad gäller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsätt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att säga om förväntningarna från andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen på gränsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svårigheter upplever personalen när det gäller att planera arbetet med brukarna i samförstånd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar på centrala teman inom ämnet. I resultatet framgår att samtliga intervjupersoner på olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgår från att de upplever att de anhörigas förväntningar inte stämmer överens med den egna synen på den professionella arbetsrollen, vilket försvårar kommunikationen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse handledning har för personal som arbetar med personer med demens. Handledningens syfte och mål är riktade till både personal och vårdtagare och det övergripande målet är att den ska främja den enskilda människan som söker vård och omsorg. Tanken med handledning är även att den som blir handledd ska ta med sig det man tagit del av till sitt yrkesutövande. Handledning är ett sätt att ge personalen den bekräftelse de saknar, och att de skulle få stöd och utbildning vid handledning. Personalen som medverkade i studien beskriver att betydelsen av att få handledning innebär en trygghet att veta att de kan få hjälp, när de stöter på problem som de inte klarar av.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka arbetsmotivationen hos personal på två korttidsboenden i en närliggande kommun till Göteborg. Korttidsboendena är till för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser med utåtagerande problematik. Det råder en tuff arbetsmiljö där hot och våld förekommer. I studien ställer vi oss frågor om personalen upplever sig motiverade i arbetet, vad som motiverar dem och om det finns faktorer som påverkar motivationen negativt.Empiri har samlats genom semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter från de två korttidsboendena.Resultatet visar på att personalen upplever sig motiverade och att det finns sex faktorer som påverkar arbetsmotivationen bland personalen positivt, negativt och/eller båda och. Dessa faktorer är ekonomiska incitament, arbetsmiljö, arbetskamrater, att arbeta med människor, struktur och arbetsförhållanden.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar.

Antalet äldre personer ökar vilket leder till att antalet äldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp är de ofta i en utsatt situation när de är inneliggande på sjukhus med sin multisjukhet och sårbarhet. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av att ha vårdats på en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De flesta informanter upplevde vårdtiden som positiv.

Syfte: I Sverige bedriver många människor företag men hur många är det som egentligen vet vad som gör en företagare framgångsrik. Detta fann vi intressant och framförallt ville lägga fokus på hur företagen arbetar med att få sin personal att trivas, utvecklas och stimuleras. Syftet med studien är att förklara vilka motivatorer framgångsrika företag inom Gästrikland arbetar med under låg- och högkonjunktur och om det skiljer sig åt mellan konjunkturerna.Metod: Studien har en induktiv ansats där data som använts är sekundärdata. Den är insamlad i form av intervjuer med framgångsrika företag i Gästrikland. För att skapa en bättre översikt för läsarna har vi valt att kategorisera svarsalternativen utifrån de svar företagen har gett.

Titeln ?system för de ännu inte tänkta tankarna? är en liten ordlek menad att vara provocerande. Provocerande för att systemets funktionalitet påstås vara det sinnliga och mystiska i det plötsliga uppdykandet av tankar eller idéer ? ?de inte ännu tänkta tankarna?. Detta fenomen brukar tillfalla intuitionens konto och kommer nästan alltid på tal när kreativitet diskuteras.

Som butikschef vill man få sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svårt att få personalen att arbeta mot samma mål som krävs för att bli ett bra team. Lyckas man att få personalen att arbeta mot samma mål kan detta leda till att arbetsklimatet blir bättre och att personalen mår bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.