Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rådgivare. Detta är särskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom små och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieägande har kanske många en större tolerans med att revisorn agerar konsult åt dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rådgivare i större utsträckning.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning från tillverkningsindustri till tjänstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella värderingssätten av företagen inte längre ger en fullständig bild. Inom tjänstesektorn finns det många företag som är kunskapsbaserade, detta gör att de har svårt att förmedla hur stor del av företagets resurser som består av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen från ett utomstående perspektiv, så som intressenterna upplever denna fråga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en så bred bild av ämnet som möjligt.Vi har använt oss av gällande lagar, tidigare forskning samt en allmän bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till är att denna fråga verkar följa konjunkturen och intresset från intressenterna är ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.

Detta arbete är en skriftlig redovisning av examensarbetet som har genomförts i samarbete med  Volaris Sweden AB i Gislaved. Volaris utvecklar rollatorer för rörelsehindrade.Examensarbetet omfattar utveckling av en utvändig vajerlös broms till Volaris senaste rollatormodell S7. I den befintliga rollatorn består bromssystemet av utvändiga bromsvajrar som löper utanför profilramen, bromsgrepp och bromskloss. Användarna har efterfrågat en rollator med vajerlös broms och orsaken till detta är att användaren fastnar i saker och ting med bromsvajern. Förutom att detta är ett störande moment för användaren ökar detta även risken för olyckor.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel.

Sammanfattning Uppsatsen titel: Affärsänglar ? Värdefulla för företagen? Seminariedatum: 28 januari 2003 Ämne: Magisteruppsats i redovisning 10 p. Författare: Caroline Karlsson Annette Nilsson Handledare: Hans Landström Företag: Aspiro AB, Galenica AB, Ludesi AB Fem nyckelord: Affärsängel, informella investerare, venture capital-företag, entreprenörskap, värde Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån företagens perspektiv besvara följande frågeställningar: Vilken form av arbete utför affärsänglarna inom företagen och innebär detta att värde tillförs?  Tar företagen verkligen tillvara på de eventuella värden som affärsänglarna medför och om så är fallet på vilket sätt?  Finns det möjlighet för företagen att ta tillvara på affärsänglarnas egenskaper på ytterligare sätt och i så fall hur? Metod: I uppsatsen använder vi en kvalitativ metod med företagande av fallstudier. Vi har i fallföretagen genomfört personliga intervjuer.

Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosencompanies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies.

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången.

Moderna redovisningssystem erbjuder idag småföretag en ny typ av informationstillgänglighet som tidigare inte existerade. Studier visar däremot att användandet av ekonomisk information från redovisningssystemen vid beslut fortfarande är lågt i småföretag. Syftet med studien var därför att beskriva och analysera hur småföretag använder ekonomisk information samt om moderna digitaliserade redovisningssystem hjälper deras förståelse och användning och i sådant fall hur. För att uppfylla studiens syfte undersöktes även vilken ekonomisk information som används för uppföljning samt hur ofta respektive informationsslag används. Studien utgick från ett deduktivt upplägg och genomfördes med en kvalitativ fallstudiedesign.

I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.

SammanfattningProblem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Denna studie undersöker hur svenska börsnoterade företag implementerar redovisningsstandarden IAS 36 i praktiken. Standarden är utfärdad av regulatorn IASB och behandlar hur nedskrivningsprövning av förvärvad goodwill ska utföras för börsnoterade företag. Denna standard är sedan 2005 obligatorisk inom EU. Denna standard ses som ett steg mot en harmonisering av redovisningen då den syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder. Vidare undersöks även om det råder några skillnader i implementeringen vilka är härledbara till företagens storlek.