Vår undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna är delägare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med både AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de äger och deläger. Teorin som vi utgår från för att undersöka vårt syfte är agentteorin, dessutom använder vi teori för att beskriva på vilket sätt redovisningen används för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vår studie är att fastighetsbolagens redovisning spelar en begränsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istället möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning får därmed en mer begränsad roll i att minska principal-agent konflikten..

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem.

Dagens normgivning inom redovisning är komplex då det råder flera parallella regelverk världen över. Regelförenkling är ett aktuellt område både internationellt och i Sverige. För att uppnå en förenklad normgivning inom redovisning i Sverige har Bokföringsnämnden förändrat sin inriktning på normgivningen. Företagen ska nu delas in i fyra olika kategorier och särskilda regelverk ska ges ut för vardera kategori. Regelverket för den första kategorin trädde i kraft den 1 januari 2007 och omfattar enskilda näringsidkare.

Näst intill alla produkter och tjänster i dagens samhälle kommuniceras till konsumenter och organisationer genom varumärken. De är viktiga tillgångar för företagen och skapar många gånger ett mervärde. Denna tillgång redovisas därför i företagens balansräkning. Det fanns innan denna uppsats ingen tidigare studie kring de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken och vad som har påverkat denna syn. De redovisningsansvariga är de på företagen som bör vara mest kunniga inom ämnet och har kunskap och kontakt inom det praktiska arbetet då de ansvarar för redovisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan ägarstrukturen och öppenheten vad gäller incitamentsprogram.Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio årsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundärdata är insamlat från forskningsartiklar. Uppsatsen grundas på ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgått ifrån en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå.

Syftet är att beskriva och analysera redovisning av det intellektuella kapitalet i kunskapsintensiva företag, för att se om det förekommer likheter/skillnader inom och mellan företag. Vår beskrivning sträcker sig över en period på tio år. Vi har använt oss av litteratur som beskriver och förklarar intellektuellt kapital och för detta ämne viktiga begrepp som human-, struktur- och kundkapital. Detta kopplar vi till vår empiri som är hämtad från sju kunskapsintensiva företag och består av deras årsredovisningar för åren 2003, 1998 och 1993. I vår jämförelse av de sju företagen framkom att det inte skiljer sig så mycket hur de redovisar sitt intellektuella kapital.

SAMMANFATTNING  Titel:Metoder för intern redovisning i medelstora tjänsteföretag Nivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi; Redovisning Författare:Dennis Gyllner & Viktor Sandén Handledare:Stig Sörling Datum:2012 - Januari Syfte:Syftet med studien är att belysa olika metoder som finns tillgängliga för intern redovisning och med utgångspunkt från dessa lyfta fram förslag på den metod som på bästa sätt levererar underlag för den ekonomiska styrningen inom medelstora tjänsteföretag. Metod:Studien bygger på ett hermenuetiskt synsätt och en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat sätt för att ge utrymme åt respondenternas tankar och åsikter. Enkäten utformades med frisvarsfrågor för att locka respondenterna att uttrycka sina åsikter på ett fritt sätt. Resultatet av intervjuerna och enkäten redovisas i empirikapitlet och diskuteras i analysen. Resultat & slutsats:Resultatet av studien visar på att den interna redovisningen blir viktigare desto större ett tjänsteföretag blir. Detta på grund av att företagsledningen behöver ha detaljerade ekonomiska rapporter och dataunderlag till kalkyler för att kunna styra företagets verksamhet på ett bra sätt.  Detta styrks även av tidigare forskning.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvändigtvis är den bästa metoden för att öka den sociala redovisningens användarvänlighet. Viktigt är att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vår undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslå vad redovisningen skall innehålla. För att öka den sociala redovisningens användarvänlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, på så sätt att de utvecklas till mer djupgående samarbeten mellan parter inom området. Ytterligare förbättringar kan åstadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Världsekonomin har gått från att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har växt fram utan stora materiella tillgångar och med helt andra framgångsfaktorer än tidigare. Detta har skapat ett växande gap mellan företags bokförda värde och marknadsvärde. Det värde som utgör skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förändrats utvecklats och anpassats genom år av tidigare forskning.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har föranlett att allt fler företag väljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser på företagets roll i samhället. Den gemensamma nämnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hållbar utveckling. Det vill säga en utveckling där ekonomisk tillväxt måste kopplas till miljöhänsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hållbarhetsredovisning. Syftet med vår uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hållbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske på ett trovärdigt och objektivt sätt.

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta?3.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida det nuvarande nära sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsätta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rätt. Vidare kommer olika skatte- och civilrättsliga förslag att analyseras utifrån ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån redan befintlig litteratur i ämnet och vår övergripande ansats är därmed deduktiv. Då våra problemformuleringar, och på dem förväntade svar, är väldigt komplexa, så har vi valt ett kvalitativt angreppssätt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. Vår teoretiska referensram består av principer, lagar, normer och modeller som på något sätt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.