Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan.

När vägverket idag planerar och beräknar vägprojekt är det en kostnadsbild som utelämnas. Det är den kostnad som trafikanterna möter under den tid då själva projektet/åtgärden pågår. Denna kostnadsbild innehåller bland annat ökade miljö-, olycks-, komfort- och fordonskostnader. Utöver dessa kostnader drabbas trafikanterna och därmed samhället även av ökade tidskostnader. Syftet med denna uppsats är att diskutera nödvändigheten av innovativa anbudsförfaranden som tar hänsyn till ökade externa samhällsekonomiska kostnader i samband med vägbyggen.

En viktig och långvarig debatt inom redovisning har behandlat värderingsproblematiken. Varulagret är oftast den mest svårvärderade posten bland ett företags omsättningstillgångar. Felaktigheter i varulagervärderingen är en vanlig orsak till felaktigheter i ett företags redovisade resultat då det ofta är svårt rent beräkningstekniskt att fastställa varulagrets värde. Denna beräkningstekniska problematik förekommer i hög grad inom bilbranschen vad gäller inbytesbilar. Dessa bilar värderas till viss del subjektivt vilket kan leda till ifrågasättande om det fastställda värdet är pålitligt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anställda i Karlstadområdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning.

Syftet är att granska hur gällande normering och vägledning på intäktsområdet efterlevs av IT-företag, samt att undersöka hur vägledningen upplevs av de företag den främst riktar sig till. Vi har undersökt 56 IT-företag som samtliga finns listade på A- respektive O-listan. Vi har jämfört deras årsredovisningar med RR 10 och RR 11 samt Stockholmsbörsens vägledning för intäktsredovisning i IT-företag, för att se hur efterlevnaden är. För att undersöka hur de företag som vägledningen främst riktar sig mot upplever denna, har vi genomfört intervjuer via e-post med redovisningsansvariga på företagen. Intervjuerna har varit standardiserade, då vi på förhand bestämt samtliga frågor och då samma frågor har ställts till samtliga respondenter.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.

Enligt naturvårdsverket var ca 80 000 områden potentiellt förorenade i Sverige 2010. För att skydda naturen finns miljöbalken och riktlinjer från miljömyndigheter. Det har dock i dessa identifierats vissa brister. Exempelvis avsaknaden av personligt ansvar vid konkurser eller ett ekonomiskt incitament till att löpande följa och åtgärda negativa förändringar som orsakats miljön till följd av verksamheten.Röster har på senare tid börjat höjas för att hitta finansiella lösningar för att bidra till en hållbarare utveckling i miljöarbetet. Ett sätt att bidra till denna utveckling vore om miljön prissattes.En metod att genomföra sådan prissättning är att utgå ifrån marknadsvärdet på en fastighet om den vore helt obefläckad av gifter och i årsredovisningen redovisa den beräknade återställandekostnaden som uppkommit som följd av verksamheten.

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations.

I samband med introduktion av de nya digitala underbärvågssystemen på FM-bandet, har ett behov av att kunna estimera tillgängligheten för tjänster som nyttjar denna bärare uppkommit. Nya tjänster introduceras och detta har lett till ett ökat tryck från flera håll i Teracom om behov av en noggrannare täckningskarta för bl a underbärvågskanalen RDS och DARC. Exempel på tjänster som Teracom infört är Epos som innebär överföring av korrektionsdata till GPS-mottagare (dGPS) för att ge en betydligt ökad positionsnoggrannhet. Syftet med detta examensarbete är att prediktera och verifiera täckningen för underbärvågssystemet RDS på P3 och P4:s frekvenser. Valet av frekvenser beror på att det är just på dessa frekvenser som tjänsten Epos sänds ut.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag.Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

The government appointed in 2004 a special investigator with the objective to investigate the possibility of introducing a new law concerning implementation of obligatory cash registers with certain certification. This resulted in SOU 2005:35 ?Krav på kassaregister - Effektivare utredning av skattebrott? (Proposition 2006/07: 105). Following advice received from the respondents, the government has drafted a bill submitted to parliament in March 2007. Government bill 2006/07: 105 proposals for new law on cash registers, and submitted to parliament 2007th Act (2007:592) on the cash register was adopted by parliament in March that year and came into force on 1 January 2010.

I Strängnäs stadskärna finns kvarter med mycket gammal trähusbebyggelse, som med ett nödrop undkom den stora stadsbranden år 1871 och som nu utgör ett stort kulturvärde samt är ett unikt kännetecken för staden. I dessa gamla områden präglas stadsbilden av tät bebyggelse, trånga gränder och lättantändliga byggnadsmaterial. Dessa faktorer gör det lätt för en brand att sprida sig från byggnad till byggnad och från kvarter till kvarter, vilket snabbt kan leda till en mycket stor katastrof. Detta arbete innehåller en detaljerad redovisning med en brandskyddsinventering av området Kvarnbacken, i Strängnäs innerstad. Inventeringen är utförd med hjälp av ett inventeringsverktyg kallat ?Brandskyddsvärdering av kulturbyggnader? (BSV-k).