Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Uppsatsens titel: En studie om fåmansföretag och dess utdelning? Hur påverkar 3:12 reglerna företagens utdelningsbeslut?Slutdatum: 2008-06-02Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, Kanditatuppsats i redovisningFörfattare: Annu Bhaskar & Daniel TeglundHandledare: Curt ScheutzNyckelord: Fåmansaktiebolag, 3:12-reglerna, utdelning, revisionsplikt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ägare till fåmansföretag resonerar vid utdelning.Delsyfte: Vilka faktorer påverkar fåmansföretagen och vad de måste ta hänsyn till.Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod.Empiri: Fallstudie på fem fåmansföretag och kvantitativ undersökning på 50 stycken fåmansföretag.Slutsats: Det viktigaste resonemanget för fåmansföretagare vid utdelning är att det ska finnas tillräckligt med kapital i företaget för att de skall kunna fortsätta sin verksamhet. Något som var väldigt viktigt för fåmansägarna var att inte överskrida 3:12-reglernas gränsbelopp, för att undvika att en del av utdelningen beskattas som inkomst av tjänst.Revisorn är även en faktor som påverkar storleken på utdelningarna. Utdelningarna har blivit större sedan de nya 3:12-reglerna infördes år 2006..

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Bakgrund och problem: IASB och FASB misstänker att det kan finnas incitament blandföretag som gör det svårt för dem att göra en neutral klassificering av operationell ochfinansiell leasingavtal enligt IAS 17. På grund av detta bestämde normgivarna sig för attomarbeta denna standard. Således publicerades ett diskussions papper omleasingredovisningen i mars 2009, och därefter i augusti 2010 ett utkast, ED/2010/9. Detta isyfte att inbjuda till kommentarer, i from av remissvar, från intressenter och andra normgivarefram till den 15 december 2010. Eftersom förslaget i utkastet till leasingredovisning kan ledatill att de ekonomiska flöden som redovisas påverkas, kan det finnas incitament blandintressenter att försöka påverka utformningen av förslaget till standarden genom att utvecklaväl definierade argument i sina remissvar som är till fördel för denne.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken åsikt remissinstanser har i sina remissvartill IASBs utkast om leasing, ED/2010/9, och vilka stödjande argument som framförs iremissinstansernas remissvar till utkastet.Metod: För att kunna kartlägga åsikter och stödjande argument som framförs avremissinstanser via sina remissvar till utkastets ska författarna utgå ifrån en kvantitativinnehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrämjare utifrån intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplägg. Metoden är kvalitativ där fem intervjuer har genomförts med respondenter från Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: Då uppsatsen bygger på Kodens roll som förtroendefrämjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingående och dess betydelse investerare och ägare i företag.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det digitala affärsspråket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter på företagens informationsgivning vid en framtida tillämpning, med betoning på förutsättningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats där vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjälp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkät till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen är väldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige är svår att avgöra då väldigt få har börjat diskutera dess för- och nackdelar än. En svensk XBRL-grupp håller på att bildas och denna kommer inom den närmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken beräknas vara klar om ungefär ett år.

Valet av ämne väcktes när jag läste specialiseringen Specialpedagogik när vi behandlade ämnena barn som far illa och anmälningsplikt. Jag fann det angeläget att undersöka hur lärare känner kring detta med anmälningsplikten och om de upplever att det kan finnas skäl till att underlåta att anmäla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda på detta gick jag till väga så att jag använde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som är yrkesverksamma i grundskolan.Huvudresultaten i denna studie visar på att lärare inte upplever att det finns några skäl till att låta bli att anmäla när man har en misstanke om att elever far illa. Däremot så visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om när man egentligen har en misstanke.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

Inom redovisning finns en eftersträvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnå. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade på regler eller på principer och ska enligt standardsättarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur användarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna är dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie är att generera en ökad förståelse för hur användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken påverkan redovisningsstandarder har på konstruktionen.Studien har genomförts med ett användarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter där standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att väsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien når slutsatsen att användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har någon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ?målgrupp? och ?förbättra?.

Detta är en studie som undersöker om våra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i Värmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrån sin verksamhet kopplad till Värmlands ansvar.Genomgång har gjorts av ansökningar om medel hos Länsstyrelsen samt av rapporter till Länsstyrelsen om vad man gjort för erhållna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstånd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har ändrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten är inte entydiga utan visar på skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd på frågorna.Huvudfrågan är om Värmland utifrån föreliggande redovisning kan sägas vara ett frisklän eller ett risklän.Svaret är inte klart och entydigt men pekar mot att Värmland är mer ett frisklän än ett risklän..

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..