Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov.

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering..

SammanfattningTitel: ?Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag ? En studie utifrån GRI:s riktlinjer?Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Niklas Nyberg, Sofia MobergHandledare: Margareta PaulssonNyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företagBakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines).Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning?Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare.

Bakgrund och problem: Arbete med hållbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvärlden. Det är ett val företag gör för att ta vara på de resurser världen har och för att leva upp till det yttre trycket från företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstärkning av varumärket. Vad är det som idag motiverar de undersökta företagen att tillämpa hållbarhetsredovisning alternativt att inte tillämpa det?Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klädföretags incitament till hållbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa åt.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

Humankapital har ökat i betydelse då allt fler företag har blivit så kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig på att skapa värde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, är en tillgång för företaget och borde därför också redovisas som en sådan, precis som företagets andra tillgångar. Dock får inte humankapital i dagens läge tas upp som en tillgång i den finansiella rapporten. Det redovisas därför ofta frivilligt av företagen i hållbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, då det är företags viktigaste tillgång.

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ?Vår gemensamma framtid?, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hållbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthållig utveckling på följande sätt: ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov?. Vad som menas är att vi endast kan få till stånd en varaktig hållbar utveckling genom att vi skyddar miljön.

Det utarbetas ständigt nya redovisningsprinciper vilket medför att företag måste anpassa och förändra sin redovisning för att uppfylla de nya kraven. Företag kan uppfatta dessa nya redovisningsprinciper som komplicerade samt att dem kan vara resurskrävande för företagen att implementera. Syftet med studien har varit att genom en fallstudie belysa hur företag tar till sig och anpassar sig till nya redovisningsprinciper samt beskriva vilka faktorer som påverkar företags agerande vid implementeringen av dessa. För att besvara detta syfte har vi intervjuat två koncernföretag samt skatteverket. Detta har givit en djupare förståelse för hur företag agerar vid implementeringen av en ny redovisningsprincip och påvisat att det finns en skillnad mellan hur större och mindre företag agerar.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Bakgrund och problem: När ett noterat företag inom EU förvärvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvärvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehålleranvisningar för upprättande av förvärvskalkylen. Standarden som är principbaserad angerdock bara att tillgångar och skulder ska värderas till verkligt värde, men inte hur processen attta fram dessa värden går till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir därför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlägga analysprocessen vid upprättande av förvärvskalkylen. Det ärav vikt för att kunna skapa en förståelse för hur företag i praktiken använder IFRS 3 vidupprättandet av en förvärvskalkyl.Avgränsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvärvet dåköpeskillingen identifieras och allokeras i förvärvsanalysen.

Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av bankerFörfattare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert AzizHandledare: Kent TrosanderSeminariedatum: 2009-09-28Ämne/Kurs: Redovisning & revision, kandidatuppsats 15 hpSyfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få enuppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernaskreditbedömning.Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av treintervjuer.Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige.Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker är revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på finansiella siffror som lämnats in..

Målsättningen med detta projekt är att undersöka möjligheterna att etablera en plattform för sammanställning och redovisning av miljöpåverkan från transportfordon, samt att undersöka möjligheten att bestämma precisionen i resultatet. Vidare utreds om Dagab, grossist inom Axfoodkoncernen, är i behov av en specifik lösning för detta ändamål och i så fall hur dessa beräkningar bäst utförs med avseende på precision kopplat till nödvändiga resurser. Lösningen ska kunna användas både som ett stöd för redovisning av nuläge men även som stöd för beslutunderlag för framtida förbättringsarbete av miljöpåverkan.Metoden för att uppnå målsättningen grundar sig i en närmare studie av nuvarande och kommande modeller för beräkning av miljöpåverkan som sedan verifieras mot Dagabs verksamhet. Efter en kartläggning av Dagabs informations- och varuflöde utförs en pilotstudie på tre av Dagabs egna fordon under två veckors tid. Detta för att påvisa likheter och skillnader mellan att beräkna miljöpåverkan genom schablonvärden gentemot beräkningar baserade på all tillgänglig relevant information från Dagab.

Bakgrund och problem: När företag skall göra investeringar krävs någon form av finansiering. Leasing är en finansieringsform där leasingtagaren i utbyte mot periodvisa betalningar får använda leasinggivarens tillgång. Idag regleras leasingredovisning för noterade bolag i IAS 17, dock är på förslag att denna skall ändras. En viktig användare av redovisningen är investerare, som fattar investeringsbeslut utifrån de finansiella rapporterna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att uppnå en större förståelse för hur förslaget på ny leasingstandard kommer att påverka investeringsbeteendet på stockholmsbörsen samt att undersöka förslagets påverkan på soliditeten.Avgränsningar: Då förslaget på ny leasingstandard ger störst effekt på leasingtagarens redovisning kommer enbart effekterna i dennes redovisning studeras. Det nyckeltal som studeras är soliditet, då det påverkas av den nya standarden och samtidigt är av intresse för analytiker.Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ studie har genomförts.

Bakgrund och problem: IAS 40 ger inga klara anvisningar om hur fastighetsbolag skallredovisa sina förvaltningsfastigheters värdeförändringar som uppkommer vid värdering tillverkligt värde. Detta har lett till att fastighetsbolagen har tvingats göra egna tolkningar ochposten värdeförändringar har i resultaträkningarna år 2006 redovisats på olika ställen. Vårfrågeställning är: Hur har fastighetsbolagen kommit fram till sina värdeförändringar och hurredovisas dessa i resultaträkningen?Syfte: Uppsatsens syfte är att redovisa för hur fastighetsbolag som tillämpar IAS 40 redovisarsina värdeförändringar samt hur de fastställer förvaltningsfastigheternas verkliga värde.Vidare är syftet att belysa de olikheter som finns i fastighetsbolagens resultaträkningar.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på de börsnoterade fastighetsbolag som tillämparIAS 40 samt de fastighetsbolag som är noterade på den inofficiella listan First North och somfrivilligt använder IAS 40 och verkligt värde i sin redovisning.Metod: Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Vi började vårstudie genom att göra en kvantitativ undersökning genom att studera de 15 börsnoteradefastighetsbolagen årsredovisningar från år 2006.

Title: Co-operative, prevent or complement? - An essay on the relationships between control systems. Authors: Kim Eriksson and Victoria KarlssonPurpose: The essay aims to describe the relations between control systems and how they related to each other, based on an operationalization of the control systems. Research question: What are the control systems relations to each other? With regards whether control systems co-operative, prevents and/or complement each other.Theoretical framework: The essays theoretical framework is based on Malmi and Browns (2008) description of five different control systems and control mechanisms associated with each control system.   Research methodology: The method was based on three different data collection methods. These methods were observations, documentation, and semi-structured interviews.Conclusions: It is concluded that the control systems has comprehensive relations. Control systems have more, than one, relation to each other..