Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gällande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebära ett problem då det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillämpning av kriterierna. Det kan i sin tur påverka jämförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar kartlägga tillämpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende på variation mellan företag. En eventuell variation ämnar vi förklara utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen.Metod: Metodvalet är en kvalitativ undersökning med djupgående intervjuer med fem företag i IT-branschen.

SammanfattningTitel: ?Lurad? av ett erbjudande ? en empirisk studie om prissättning och kundens beteendemönsterNivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare: Adam Naenfeldt & Mattias SöderströmHandledare: Jonas KågströmDatum: Juni 2013Syfte: Syftet med examensarbetet var att analysera konsumenters beteende. Hjälpverktyget vid genomförandet var att använda oss av teorin, Option Framing. Delsyftet var att undersöka nuvarande prissättningsmodell inom revisions- och redovisningsbranschen.Metod: Studien innehåller två delar, en kvantitativ del och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen var utgångspunkten tidigare forskning och med hjälp av den tidigare forskningen utformades två enkäter.

Utifrån företagens förändrade förutsättningar att redovisa sina tillgångar, då flera företag idag består av stora resurser i form av kunskap, ansåg författarna för denna studie det tänkvärt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krävs av företagen att redovisa sina kunskapstillgångar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns någon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen går tillväga och varför företagen väljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida noterade läkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital i sina årsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfråga och syfte avser att granska textmaterial från börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgångar i form av intellektuell kapital omnämns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehållsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom läkemedelbranschen och deras årsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stämmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att läkemedelsbranschen har ett stort behov av ägande gällande sina stora kunskapstillgångar.

Bakgrund och problem: Inom EU har normgivande organ inom redovisning länge försökt att harmonisera medlemsländernas externredovisning. Ett gemensamt regelsystem - IFRS implementerades för svenska noterade koncerner med början år 2005. Under många år har valutaeffektsredovisningen varit ett komplicerad och omdebatterat område. Före implementeringen av IFRS år 2005 redovisade svenska koncerner valutaeffekter i enlighet med RR 8 Effekter av ändrade valutakurser. Efter koncernernas konvertering till IFRS sker redovisning av valutaeffekter istället enligt IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

Datum: 3 juni, 2014Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp.Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskolaFörfattare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen?Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, IntressentteorinFrågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen?Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen.Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori.Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades.

För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia.

Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser ? förmågor ? men att vissa är starkare än andra.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Övergången från att redovisa enligt Redovisningsrådets rekommendationer till att redovisa enligt IFRS/IAS har föranlett stora förändringar i de redovisade siffrorna för många noterade företag. Därför vill vi undersöka hur övergången till IFRS har förändrat redovisningspraxis för noterade svenska företag, samt hur representanter för dessa företag anser att redovisningens kvalitet har påverkats..

Syfte: Syftet är 1) att beskriva och analysera de påstådda bristerna i Prosolvias redovisning och göra en bedömning av om denna strider mot god redovisningssed, 2) att analysera om bolagets revisor, utifrån gällande lagar och normer, handlat oaktsamt vid utförandet av sitt revisionsuppdrag och 3) att göra en bedömning om Konkursboet kan tilldömas skadestånd vid den framtida domstolsprövningen. Metod: Då uppsatsen är tvärvetenskaplig har vi funnit att kombinationen av kvalitativ fallstudie och traditionell juridisk metod är mest lämplig för att uppnå syftet. Vi har således använt oss av rättskällor bestående av lag, förarbeten, praxis och doktrin för att bedöma det civilrättsliga målet gällande Prosolvia i rättslig bemärkning. Slutsatser: På grund av att Prosolvia åsidosatt sina principer vid intäktsföringen och i vissa fall använt sig av oriktiga uppgifter, samt eftersom dotterbolaget IVS genom bokföringstekniska åtgärder felaktigt undanhölls ur koncernredovisningen, anser vi att redovisningen var upprättad i strid mot lag och god redovisningssed på det sätt som käranden påstått. Vår bedömning är att revisorn gjort sig skyldig till oaktsamhet i utförandet av sitt uppdrag då han avgav en ren revisionsberättelse trots att han rimligtvis borde ha upptäckt ovan påstådda brister.

Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

 Nivå:                                  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpSeminariedatum:                2009-05-29Titel:                                  Stick to your knitting ? Outsourcing av ekonomihanteringen hos några små aktiebolag i VästeråsFörfattare:                          Johanna Eriksson 1982johanna.erik@gmail.comSandra Hansson 1982shn04005@gmail.comHandledare:                       Leif CarlssonSyfte:                                  Att ur ett företagarperspektiv beskriva varför ett antal utvalda företag i Västerås har valt att outsourca respektive sköta ekonomihanteringen internt, hur detta har gått till samt hur de som lägger ut ser på sin outsourcingsituation idag. Med hjälp av undersökningens resultat vill vi bidra med råd till företagare som överväger att lägga ut sin ekonomihantering.Metod:                               En litteratursökning samt en förundersökning genomfördes för att skapa en referensram för uppsatsen. Förundersökningen gjordes bland en affärsrådgivare och två leverantörer av ekonomitjänster vilket genererade praktiska lokala exempel för att komplettera litteraturen. Huvudundersökningen utgjordes av semistrukturerade personliga intervjuer bland tolv aktiebolag i Västerås i olika storlekar.

Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmän förväntan om att företag ska betjäna både aktieägare och allmänheten. Det ställer i sin tur krav på revisorerna som måste vara medvetna om vilka förväntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förväntningar på revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter är den externredovisning som upprättas av revisorerna. Den allmänna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.