Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.

Frågeställning: Vad har fastighetsföretag och revisorer för uppfattning om det nya kravet på komponentavskrivning?    - Leder det till en förbättrad redovisning sett utifrån begreppen relevans    och rättvisande bild, om så på vilket sätt?Hur påverkas redovisningen i företag inom fastighetsbranschen av det nya kravet på komponentavskrivning?Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar revisorer och företag inom fastighetsbranschen har om det nya kravet på komponentavskrivning samt hur det påverkar fastighetsföretagens redovisning. Studien syftar även till att försöka utröna om komponentavskrivningar leder till en mer rättvisande redovisning.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod. Insamling av primärdata har skett genom kvalitativa intervjuer med fem fastighetsföretag och två revisorer.

Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras intressenter.Ämne:  Företagsekonomi/RedovisningNivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.seDatum:  2010-06-04Handledare:  Leif CarlssonProblemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar?Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar.Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess intressenter på grund av att intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis.Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en ökad förståelse för vilka konsekvenser IAS 41 om värdering av biologiska tillgångar kan komma att få för svenska skogsföretags redovisning. IAS 41 standarden och dess för och nackdelar har varit vår utgångspunkt i litteraturgenomgången där vi tillsammans med relevanta teorier och redovisningsprinciper försöker analysera och förstå vilka effekter som kan uppkomma i och dess införande..

Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen får fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgång eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock får ej icke förvärvade spelare aktiveras på balansräkningen.Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sätt att värdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Även utreda om en sådan redovisning leder till en mer ekonomisk rättvisande bild av klubbarna och hur jämförbarheten mellan klubbarna påverkas. Vill väcka intresse kring problemen med spelarvärdering på balansräkningen.Genomförande: Studie av litteratur i ämnet, gällande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och redovisning.

Syfte: Att identifiera problematik med K-projektet i praktiken. Metod: Studien använder en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Arbetsprocessen baseras på grundad teori. Teoretiskt perspektiv:Enligt American Accounting Association är redovisning ett ämne som är svårt att fånga i teoretiska modeller. Denna uppsats använder istället samhällsutvecklande teorier av Sten Jönsson och Anthony Puxty et al.

Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser på och hanterar värdering och redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan.

Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-taletbörjade man använda sig av Personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att ävenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång ibalansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar,förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Svolder AB har gjort helt rätt då de har valt att utöver den vanliga årsredovisningen också presentera en redovisning enligt IAS 39, då detta har gett en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Svolders resultat har blivit mer volatilt med IAS 39, än med ÅRL som grund. Ett företag som vill praktisera IAS 39, men vill ha kvar visst mått av försiktighet skall välja att redovisa de orealiserade värdeförändringarna över balansräkningen. Då kommer företagets resultat att bli mindre volatilt än med samma redovisning över resultaträkningen. På grund av den osäkerhet som råder om hur fonden för verkligt värde skall redovisas vilvill vi råda företag att avvakta tydliga rekommendationer för detta redovisningsalternativ..

De flesta är överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det är personalen som kan påverka företagets ekonomiska situation, då personalens välmående på arbetsplatsen påverkar företagets lönsamhet och effektivitet. Många ställer sig frågan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhälsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hälsa i företag..

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan redovisning och beskattning tänkas få i Sverige? Syftet med denna rapport är:? Att redogöra för ett antal aktörers inställning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jämföra dessa med respondenters inställning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstå för olika företagskategorier. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån utredningen SOU 2008:80 och vår övergripande ansats är därför deduktiv. Då vårt behandlade problemområde är relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssätt i form av personliga intervjuer för att samla in vår empiri. Vår teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.