Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

Den ökade förekomsten av etisk rapportering kan ses som en följd av samhällets ökade fokus på en hållbar utveckling. Det finns olika teorier om motiven bakom redovisning av etisk information, däribland 4N-typologin samt legitimitets- och intressentteorin. Dessa angreppssätt bygger på förekomsten av kommunikation mellan företaget och dess omvärld. Hur detta i realiteten sker behandlas av ytterligare en teori på området, Media Agenda Setting Theory. Våra företags sociala rapportering förefaller kunna förklaras med olika motiv ur 4N-typologin.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot är det självklart att alla ska bidra till ett värnande om miljön och en hållbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hållbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frånoberoende part gör hållbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovärdig.Syfte: Syftet med fallstudien är att, utifrån en grundmodell och enutvidgad modell inom hållbar utveckling granska tre företags hållbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hållbar utveckling kan uppnås genom hållbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nuläget är onödig..

Datum: 2006-10-10Nivå/utbildning: Kandidat uppsatsFörfattare: Diana Joseph och Ander SandströmHandledare: Gösta SöderlundTitel: IAS/IFRS?Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRSimplementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.Metod: En kvalitativ studieResultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nyastandarderna, impairment test, intangible assetsOmfång, sidor: 50Antal ref/källor: 26.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Vi har valt att göra en fallstudie på RSV:s rapport 1998:6 som behandlar sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning. Vi har undersökt om RSV har något stöd för de särskilda skatteregler som de föreslår i sin rapport. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där syftet har varit att ta reda på om RSV har något stöd för sin rapport. Vi konstruerade en enkät som vi skickade ut till olika intressenter till rapporten. Vi har även tagit del av redan befintliga remissvar.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning.

Immateriella tillgångar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, är ett av de mer komplexa områdena inom redovisningsteorin. Det finns åtminstone två vedertagna tillvägagångssätt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgångsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU påverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod användes eftersom vi ville få en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgångsredovisar utgifter för FoU.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utreda och analysera i vilken utsträckning Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är anpassad till småföretagen. Uppsatsen har även ett underliggande syfte, vilket består i att undersöka och beskriva småföretagens åsikter och attityder gentemot Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Metod: Kunskapssyftet i uppsatsen är explorativt och det har gripits an med hjälp av en induktiv metod. Studien har till störst del genomsyrats av den kvalitativa metoden för att skapa en större förståelse för problemområdet, men även vissa inslag av den kvantitativa metoden återfinnes i uppsatsen. Förstudien utgjordes av intervjuer på 6 stycken småföretag i Skåne De framkomna resultaten låg sedan till grund för den enkät som sändes ut till sammanlagt 150 småföretag i Skåne.