Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att påverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HåkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lång tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, då många anser att de inte förbättrar redovisningen. Trots den stora kritiken på förslagen till leasegivares redovisning, har väldigt få studier genomförts på leasegivare.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur leasegivande företag kommer att påverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebär att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en Små-N-studie, vilket innebär att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla noterade bolag i Sverige från och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS på koncernnivå. För svenska företag innebär detta stora förändringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella områdena inom redovisningen varit goodwill och frågan om dess värdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvärv. Denna rekommendation innebär att Europeiska företag för första gången följer gemensamma regler kring goodwill.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen.

Sedan slutet av 1920-talet har Sverige haft ett starkt samband mellan företags redovisning och deras beskattning. Sambandet innebär att beskattningen bygger på det som framkommer i företagets räkenskaper. På 1980- talet uppstod en debatt huruvida denna koppling skulle finnas kvar i det svenska systemet eller om det vore bättre att frikoppla beskattningsreglerna från reglerna för redovisningen. Sambandet berörde ursprungligen många olika redovisningsområden men debatten har medfört att enskilda områden successivt har getts åtskilda regleringar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den pågående harmoniseringsprocessen internationellt påverkar den Svenska redovisningen och dess koppling till beskattningen samt att undersöka vilka för- respektive nackdelar som finns med en frikoppling mellan områdena Vår studie är utformad som en attitydstudie där tre stycken intervjuer genomförts för att erhålla information om hur sambandet uppfattas i praktiken.

Den här uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjänster. År 2006 kom enny lag om allmänna vattentjänster ut som ställer krav på att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas särskilt. Vi har då fått ett uppdrag från Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin särredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i Västra Götaland län. Tre avdem närmare bestämt i norra Bohuslän och två av dem i Västergötland. Under arbetetsgång har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav två stycken skedde i Tanumskommun.

Bakgrund och problem: Sedan början på 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning råttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket främst tar sikte påperiodiseringen av intäkter och utgifter. Det område där god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade området och det är detta område som är föremål förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger på konceptet godredovisningssed är det av intresse att titta på innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rättsinstanser som har att ta ställning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån sex rättsfall studera vad som i skatterättspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frågor om intäktsperiodisering.Avgränsningar: Skatterättsliga omfångsfrågor, det vill säga frågor om huruvida en intäkt ärskattepliktig och/eller en utgift är avdragsgill faller utanför uppsatsens område. Eftersomuppsatsens fokus ligger på periodiseringsfrågor kommer inte heller frågan om hur andraredovisningsfrågor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare är det endast deperiodiseringsfrågor som ligger inom det kopplade området som behandlas eftersom det ärdessa som påverkas av god redovisningssed.Frågor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte är någotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringående.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rättsdogmatisk metod.

Titel:      Media, en del i utvecklingen av företagens hållbarhetsredovisning?-       En studie med fokus på hållbarhetsredovisningens utveckling och mediernas påverkan Författare: Malin Larsson och Anna Brunbäck Handledare: Andreas Jansson         Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Utbildning: Examensarbete, Civilekonomprogrammet ?Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, redovisning, 4FE03E Bakgrund: Idag är redovisning av hållbarhet vedertaget hos många företag och fler och fler företag väljer att frivilligt redovisa sitt hållbarhetsarbete. Ökningen av hållbarhetsredovisningen kan ses som ett sätt för företagen att tillmötesgå det ökade trycket i samhället på hållbarhetsfrågor. Samhällets förväntningar på företagen kan enligt Agenda Setting Theory påverkas av vilka frågor som uppmärksammas i media. Syfte: Syftet med studien är att förklara utvecklingen av hållbarhetsredovisning över tid det senaste decenniet i börsnoterade större bolag. Fokus ligger speciellt på om de samhälleliga förväntningarna utifrån medias rapportering påverkar omfattningen och innehållet i företagets hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där hypoteser formulerats utifrån befintliga teorier.

Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgränser, är att uppnå harmonisering av redovisningsförfaranden världen över.Jämförbarhet mellan olika länders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter är dekvalitativa egenskaper som eftersträvas i sammanhanget. Detta gäller även IFRS, som sedan 1januari 2005 är obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS är populärtäven utanför EU och är obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 länder världen över. Kritikförekommer dock, som primärt är fokuserad på regelverkens förmåga att uppnå sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. Då det snart är 10 år sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvärdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som målsättning att göra.

Inom byggbranschen är pågående arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sätt att redovisa intäkter på, som ger olika utfall på resultatet, måste företag se till att redovisa så att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnå rättvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rättvisande bild är svårt och kan tolkas på olika sätt av företag. Det finns två sätt att utföra bygg-nadsuppdrag på, antingen till löpande räkning eller fast pris.

I detta examensarbete kartläggs reklamationshanteringen inom svensk dagspress, med utgångspunkt från den internationella standarden för dagstidningstryck, ISO 12 647-3. En kvalitativ studie genomförs, framför allt genom en intervjuserie. Denna studie resulterar i en analys av vilka problem branschen lider av när det gäller reklamationer, samt skisser över två åtgärdsförslag. ISO 12 647-3:s oförmåga att fungera som kontrakt mellan tryckeri och kund, samt oklara rutiner för avgöranden och redovisning av reklamationsärenden, konstateras vara de främsta problemen att ta itu med..

Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jämförbara, men är även ett principbaserat regelverk vilket innebär många subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gäller exempelvis val av värderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anläggningstillgångar har inte så många nyheter tillkommit för materiella anläggningstillgångar, men även om utvecklingen gått mot att andra tillgångar än materiella tagit mer plats så är fortfarande de materiella anläggningstillgångarna en stor del av många företags balansräkning och viktiga. Redovisningen av materiella anläggningstillgångar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som måste tas hänsyn till då exempelvis värdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gällande redovisning och värdering av materiella anläggningstillgångar. Författarnas syfte är även att belysa mer praktiska frågor och problem som kan uppkomma inom området, samt se hur balansräkningarna utvecklats från förr till nu.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.