Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att Personalchefer kan ha svårt att hantera.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att Personalchefer kan ha svårt att hantera.

Uppsatsens syfte är att undersöka om Personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det är möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. Frågeställningarna är:oUpplever Personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och är det möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket?oHur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende på om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, både i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, är personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer med sex Personalchefer vilka valts med avseende på att få jämn fördelning av kön, ålder och utbildningsbakgrund samt anställda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av meningskategorisering vilken låg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att Personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.

Denna studie genomförs på det multinationella företaget DeLaval. Studien bygger på en kvalitativ metod och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med högsta Personalchef samt med fem chefer på företaget. Syftet är att undersöka sättet på vilket en utvärdering av medarbetarnas beteende fungerar som styrmedel. De frågor vi genom studien besvarar är dels varför DeLavals högsta Personalchef implementerade den bedömningsmall som under medarbetarsamtalen används för att bedöma de anställdas beteende och dels hur man vill använda bedömningsmallen som styrmedel. Utöver detta undersöks hur denna styrning upplevs av ett antal chefer på företaget.

SammanfattningStudiens syfte är att förstå och förklara hur 11§ MBL, dvs. hur den primära förhandlingsskyldigheten fungerar på en svensk högskola.Studiens teori bygger på fem element som är grundlägganda byggstenar för att betraktas som en formell organisation, vilka är; regler, medlemmar, övervakning, sanktioner och hierarki. Följande element har applicerats på en organisations medbestämmandeförhandlingar, i syfte att skapar en fördjupad förståelse av fenomenet medbestämmande -förhandlingens tillämningsområde.Den metod som jag använt mig av är den fenomenologiska ansatsen, för att skapa en vardagsförståelse av de handlingar och sociala processer som informanterna präglas av. Detta görs genom att försöka förstå och beskriva informanternas upplevelse av medbestämmandeförhandlingar i den aktuella organisationen.Det insamlade empiriska materialet baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med Personalchef och biträdande Personalchef på den undersökta organisationen, för att få deras syn på lagrummets tillämpning. Jag har även genomfört två deltagande observationer, då jag deltagit under organisationens medbestämmandeförhandlingar.

SammanfattningStudiens syfte är att förstå och förklara hur 11§ MBL, dvs. hur den primära förhandlingsskyldigheten fungerar på en svensk högskola.Studiens teori bygger på fem element som är grundlägganda byggstenar för att betraktas som en formell organisation, vilka är; regler, medlemmar, övervakning, sanktioner och hierarki. Följande element har applicerats på en organisations medbestämmandeförhandlingar, i syfte att skapar en fördjupad förståelse av fenomenet medbestämmande -förhandlingens tillämningsområde.Den metod som jag använt mig av är den fenomenologiska ansatsen, för att skapa en vardagsförståelse av de handlingar och sociala processer som informanterna präglas av. Detta görs genom att försöka förstå och beskriva informanternas upplevelse av medbestämmandeförhandlingar i den aktuella organisationen.Det insamlade empiriska materialet baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med Personalchef och biträdande Personalchef på den undersökta organisationen, för att få deras syn på lagrummets tillämpning. Jag har även genomfört två deltagande observationer, då jag deltagit under organisationens medbestämmandeförhandlingar.

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en Personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att Personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar Personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade Personalchefer skapa kunskap om hur Personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Samhället står fortfarande i en aktuell lågkonjunktur efter den finansiella kris som inträffade under hösten 2008. Nedskärningar och varsel är numera en del av vardagen.Därmed är det intressant att undersöka ämnet ur en chefs synpunkt.Denna uppsats går djupgående in och undersöker hur en Personalchef ser på sin ledarroll och hanterar den vid en specifik varselsituation, nämligen uppsägningssamtal. Den behandlar även frågorna; På vilket sätt ges det svåra beskedet? Finns det redan existerande samtalsmallar och följs de?Uppsatsen presenterar även ett nytt intressant perspektiv på ämnet, genom att även innehålla en intervju med en läkare och jämföra de två professioners syn på att ge svåra besked.Uppsatsen består av två djupgående intervjuer med en Personalchef och en läkare.Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för läsaren ur ett nytt och annorlunda perspektiv, där tidigare osedda strukturer skall träda fram. För att skapa denna förståelse så använder jag mig av en abduktiv ansats.

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrån Personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus är att utifrån upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka på medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen på resultatet och illustrerades i en överskådlig modell av forskningsområdet. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes på ett urval av nio respondenter.

Christina Thulin-AnderssonHur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring.

Christina Thulin-AnderssonHur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas Personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

ABSTRACTBogren, E & Dahl, C. 2010.Åtta Personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. Purpose: The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities.

Syftet med studien är att få en bild av vad ungdomar i västra Sverige har för drömjobb samt vilka faktorer de upplever påverkar dem att nå det. Empirin i denna kvalitativa studie har samlats in genom fem fokusgruppsintervjuer med totalt 22 deltagare. Studien har utgått ifrån tredjeårselever på gymnasiet och deras tankar om framtiden med fokus på drömjobbet. Dessa ungdomar står inför val som kommer att ha betydelse i deras liv. Resultatet visar att ungdomarna i studien värdesätter trivsel högst i ett arbete, detta i kombination med en bra lön.