Syftet med studien är att utröna vilka konsekvenser det får för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara på hur Personalansvar påverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna är uppbyggd på. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare påverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet användes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med både medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehållsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebära en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och Personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat ? i strid med tidigare empirisk forskning ? tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och Personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen..

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med Personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med Personalansvar på ett regemente i Sverige.

Idag domineras den svenska skogsbranschen av manlig arbetskraft. Det uttrycker sig extra tydligt i ledningsgrupperna där andelen kvinnor är ännu lägre. Däremot ser man en uppåtgående trend gällande kvinnor som anställs till personalledande positioner. Syftet med studien är att undersöka tankar och åsikter hos chefer med Personalansvar angående en jämnare könsfördelning, med hänsyn till olika mål och andra påverkande faktorer vid rekrytering på Norra Skogsägarna. Studien baseras på kvalitativa intervjuer genom fysiskt möte med sju respondenter från Norra Skogsägarnas alla fyra industrier samt huvudkontor. Alla personer som intervjuades har Personalansvar. De intervjuade har en positiv syn på mål kopplade till jämställdhet vid rekrytering. Den positiva synen gäller både det egna företagets och branschorganisationen Skogsindustriernas uppsatta mål inom detta område.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla.

Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan påindividerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andradrabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer somdrabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänslabaseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer somdiagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteendensom stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativaintervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktivtematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp somkunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skalasom mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vadprestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan varaanvändbar kunskap för personer med Personalansvar ute i arbetslivet..

Konflikter finns överallt i samhället, inte minst i organisationer och företag. Att beskriva olika ledares sätt att hantera konfliktsituationer i sitt ledarskap var därför intressant. Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelser av ledarskap och sätt att hantera konflikter. Undersökningen baserades på 14 intervjuer med ledare som har Personalansvar från både privat och offentlig sektor. Studien är könsmässigt balanserad.

Självbilden är en del av vår sociala identitet bekräftad genom relationer med människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin självbild och dess påverkan på sättet att leda och synen på medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med Personalansvar inom skola, vård, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett självskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) användes som underlag och intervjufrågorna utformades utifrån den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, ålder, erfarenhet och ledarutbildning.

 Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Inom offentlig sektor och särskilt sjukvårdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar på ledarskapet. Man kan säga att tre nivåer då samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare får ofta en nyckelroll i förändrings- och utvecklingsprocesser genom ökat Personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget är av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus på vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region Skånes sjukvårdsverksamhet.

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ettfrågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det ärindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln Personalansvar. Studien visar attbåde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ettfrågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det ärindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln Personalansvar. Studien visar attbåde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

I denna studie har jag fått några medarbetares syn på sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant då det är en multiprofessionell värdeorganisation.  Jag beskriver de förutsätt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som präster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med Personalansvar. Luthers kallelselära är en del av Svenska kyrkans värdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan på arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer.

Rekrytering är en viktig del för organisationers kompetensförsörjning. För att rekrytera medarbetare med den specifika kompetens som en organisation är i behov av bör en kompetensbaserad personalstrategi utformas. Den kompetensbaserade personalstrategin verkar för att underlätta rekryteringsprocessen och fungera som ett stöttande underlag. Syftet med denna rapport har varit att undersöka och kritiskt granska den befintliga rekryteringsstrategin och chefsstödet på en organisation i Stockholm. Samtliga chefer som har deltagit i undersökningen har Personalansvar och rekrytering ingår i deras arbetsuppgifter.

Äldre som bor på särskilt boende är beroende av att den personal som arbetar i verksamheten samverkar för att resurserna ska tas till vara på bästa sätt och därigenom tillförsäkra den boende skälig levnadsnivå. Syftet med studien var att, med fokus på ansvar och arbetsuppgifter, beskriva samverkan mellan områdeschef och sjuksköterska på ett särskilt boende. I studien användes en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer. Områdeschef är den som har budget- och Personalansvar och ansvar för verksamheten, och sjuksköterskan har det medicinska ansvaret. Studien visar att upplevelsen av samverkan på det särskilda boendet är positivt.