Facial expressions are a part of our body language that helps us to clarify the verbal communication between humans. We use our facial expressions every day, both consciously and unconsciously, to express emotions and attitudes depending on the situation. The hypothesis of the study is: Given a facial expression, how well can Microsoft Kinect, as an input method, determine a person?s feelings with the two algorithms Naive Bayes and Sequential Minimal Optimization? The feelings are limited to happy, sad, surprised and disgusted. With the help of Kinect, a person?s facial data, both coordinates of the face and parameterized data, were saved and used for machine learning.

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten..

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Bakgrund: Många barn med autism har svåra sociala och kommunikativa problem, vissa har även beteendeförändringar som skapar problem även för deras familjer. När problemen blir så stora att hela familjelivet påverkas väljer vissa föräldrar att lämna sitt barn till personal på barnboende för barn med funktionsnedsättning.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att alla barn på barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs på barnboendet. Syftet med studien är att beskriva hur personalen på barnboendet för barn med autism upplever om förbättringsarbetet har möjliggjort för barnen att använda kommunikationshjälpmedel och vara delaktiga på barnboendet?Metod: Förbättringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien är en fallstudie där OD metodiken beskrivs likväl som personalens upplevelser av förbättringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Syftet med detta arbete var att studera begreppet mobbning. Vad är mobbning? Hur arbetar skolorna inom Piteå kommun för att förebygga mobbning och hur hanterar de den mobbning som eventuellt uppstår? Vad har elever och personal vid dessa skolor för åsikter om mobbning? För att få svar på mina frågeställningar har jag genomfört en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer. Resultatet visar att både elevernas och skolpersonalens definitioner överensstämmer med de definitioner som jag har redovisat för i teorin. Båda skolorna har ett antimobbningsteam som jobbar aktivt med det förebyggande arbetet.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syfte: Vi vill med denna undersökning se hur cheferna leder sin inhyrda personal när arbetsgruppen består av både inhyrd och ordinarie personal.   För att få svar på detta har vi utgått från fyra frågeställningar Hur ser introduktions- och utbildningsinsatserna ut för de inhyrda?Anpassar ledarna sitt ledarskap gentemot de inhyrda?Hur motiveras de inhyrda?Hur gör ledarna för att få de inhyrda att känna sig delaktiga i organisationen?Metod: Vi har använt en kvalitativ metod. Våra primärdata är intervjuer av ledare. Sekundärdata är insamlade med hjälp av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Därefter har vi låtit den teori vi valt ut möta den empiri vi fått fram. Resultat & slutsats: Ledarna på de företag vi undersökte ansåg att de inte anpassar sitt ledarskap gentemot den inhyrda personalen.

Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

The concept of sustainable development has been pervasive in recent years and many organizations choose to implement sustainability and adapt their activities accordingly. The purpose of this study have been to explore how a collaboration on the use of waste materials may look to analyze what influences cooperation. A case study has been carried out examining a Swedish state regional project aimed at creating partnerships between actors and utilizing textile waste with the help of design. The study was conducted using qualitative methods and the collection of data has been done through interviews and by examining documents. The results show that there are seven key factors that affect cooperation: expectations, commitment, internal communication, a strong non-profit actor, individual treatment, personal networks and the diversity of actors.

Sammanfattning Syfte Syftet med vår uppsats är att studera vilka faktorer i interaktionen mellan personalen och dess kunder som är nöjdhetsskapande i tjänsteföretag som präglas av; ? Begränsad påverkansmöjlighet på slutprodukt, exempelvis nätverksorganisationer med många ´ inblandade aktörer, ? Få och/eller sporadiska kundkontakter, exempelvis till följd av ett ökat utnyttjande av teknologi och självbetjäning. Utifrån detta ska vi konstruera en egen Kundnöjdhets-skapande interaktionsmodell och jämföra den med befintliga nöjdhetsskapande modeller. Metod Som metod för insamling av vårt empiriska material använder vi oss av Nöjdhetsskapande Handlings-Metod. Det empiriska underlag som ligger till grund för denna uppsats är uteslutande resenärernas egna berättelser om nöjdhetsskapande handlingar vid interaktionsutbyte med tågpersonalen på Kustpilen. Slutsats Att interaktionen, mötet mellan leverantörens personal och dess kunder, är betydelsefull för kundernas tillfredsställelse är inget nytt.

Bakgrund: Inom förskolan finns det många aktivitetersom utsätter både barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta påverkar inte bara deras hälsa utan även spridningen av infektioner i samhället. Barn i förskola löper två till tre gånger högre risk för att få infektioner än barn som inte vistas på förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förändringar på förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och föräldrarkan minska sjukfrånvaron och risken förspridning av smitta.Syfte: 1) Att kartlägga grundläggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning.

Syfte: Utvärdering av hur patienter upplever den förbokade återbesökstiden, väntetiden samt personalens bemötande vid återbesöket. Syftet är även att undersöka hur personal på ortopedens nyinrättade ?snabbmottagningen? vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrågningarna, efter införandet enligt Lean-modellenMetod: Deskriptiv kvantitativ enkätstudie. Slumpmässigt urval utfördes på patienter och av hundra procent (n=55) tillfrågade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrågad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9).