Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare.Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever..

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

The distribution of work related tasks depending on gender leads to different appraisal depending on which gender is performing a task. This aim of this research is to study how gender differences influence task allocation within the restaurant industry. The study is inspired by a discourse analysis perspective complemented by constructivist and critical pragmatic theory. Interviews were conducted in two focus groups with seven participants in total. The analysis is divided into four sections which answer six discourse analytical questions using the interview material.

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten..

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Syftet med detta arbete var att studera begreppet mobbning. Vad är mobbning? Hur arbetar skolorna inom Piteå kommun för att förebygga mobbning och hur hanterar de den mobbning som eventuellt uppstår? Vad har elever och personal vid dessa skolor för åsikter om mobbning? För att få svar på mina frågeställningar har jag genomfört en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer. Resultatet visar att både elevernas och skolpersonalens definitioner överensstämmer med de definitioner som jag har redovisat för i teorin. Båda skolorna har ett antimobbningsteam som jobbar aktivt med det förebyggande arbetet.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syfte: Vi vill med denna undersökning se hur cheferna leder sin inhyrda personal när arbetsgruppen består av både inhyrd och ordinarie personal.   För att få svar på detta har vi utgått från fyra frågeställningar Hur ser introduktions- och utbildningsinsatserna ut för de inhyrda?Anpassar ledarna sitt ledarskap gentemot de inhyrda?Hur motiveras de inhyrda?Hur gör ledarna för att få de inhyrda att känna sig delaktiga i organisationen?Metod: Vi har använt en kvalitativ metod. Våra primärdata är intervjuer av ledare. Sekundärdata är insamlade med hjälp av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Därefter har vi låtit den teori vi valt ut möta den empiri vi fått fram. Resultat & slutsats: Ledarna på de företag vi undersökte ansåg att de inte anpassar sitt ledarskap gentemot den inhyrda personalen.

In Sweden, selection for leanness in pigs has been going on for almost a century. This sometimes results in gilts and sows being too lean and consequently in a risk for reduced reproduction and health status. The Swedish recommendation includes that gilts should be mated after seven months of age, after one documented oestrus, at 120-140kg live weight and with a backfat thickness of 16-20mm. Five gilt producing herds were visited and records of age, heart girth (for weight estimation), body condition (visual estimation), backfat thickness and exterior were made. The same records were also taken in four gilt buying herds on newly purchased gilts.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Abstract PurposeThis thesis aims to focus on how master students administer scholarly articles after they have found them. The purpose of the study is to detect how and to what extent people administer their articles from a personal information management-perspective (PIM).MethodTo answer the research questions, a web-based questionnaire survey was distributed which was announced to around 2,000 master students from different universities in Sweden. Most of the items in the survey focused on individual storage methods. The respondents were asked to rate the frequency of their different information administration behaviors on a seven level Likert-type-scale. Subsequently, items concerning specific information administration behaviors were posed, followed by questions on the respondent's sociodemographic status.

Abstract. Aim: The aim of this study is to determine certain health, demographic and socioeconomic factors that affect the costs for specialized health care between the municipalities within the Västra Götaland region. Method: The method is explorative and analytical. The costs for specialized health care was divided into three different subgroups; independent somatic specialized health care, specialized health care provided by private practices or outside the region and psychiatric specialized health care. The data was age-standardized.