Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Idag exponeras varje person för upp till flera tusen annonsbudskap per dag. Annonseringen på Internet ökar och människor översköljs med färgglada, blinkande annonser så fort de går in på Internet ? men forskning har visat att många av annonserna helt ignoreras. Författarna till denna studie hade för avsikt att studera den bakomliggande psykologiska processen som förklarar varför vissa annonser på Internet uppmärksammas medan andra helt ignoreras, samt studera faktorer som påverkar denna process. Genom litteraturstudier, observationer och intervjuer har författarna förstått att det finns två kognitiva uppmärksamhetsprocesser: den exogena/stimulansdrivna processen som härrör från den varseblivande processen och den endogena/målstyrda processen som härrör från en samverkan mellan läsbeteendet på Internet och hjärnans minnessystem.

Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot motfolkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnadenkrävs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlättarkommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11vetenskapliga artiklar inom området.

Breast cancer is the most common form of cancer which struck women around the world. When a human is exposed to threat or stress, e.g. breast cancer, different coping strategies are used in order to cope with the situation by the afflicted person. The aim of this literature study was to describe how women, who suffered from breast cancer, experienced coping with their situation. Scientific articles were found in the databases Medline (Pub Med) and Cinahl.

Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en Person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

För en person i kronisk sjukdom präglas livet av flera förändringar. På många sätt innebar kronisk sjukdom ett livslångt tillstånd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det är inte alltid kronisk sjukdom syns från utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förståelse från omvärlden. Ensamhet var något som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

The objective of the master thesis is to analyze how future business administrators relate to discriminatory structures during their period of studies. Eight students studying business administration have been interviewed. The empirical material is analyzed with theories from the field of research of Critical Whiteness Studies and Feminist Organization Theory. The theories are chosen from a Situated Knowledge perspective. It turns out that the interviewed students have a conception of an ideal student who studies business administration.

Idag är det allt viktigare att en kommun har en väl fungerande rekryteringsprocess. Det har utvecklats ett mer strategiskt tänk med väl utarbetade planer för hur rekryteringen skall gå till. Detta för att kunna säkerställa att rätt person anställs till rätt plats då en felrekrytering kan orsaka lidande både för personen och organisationen.Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med rekrytering samt få en distinkt uppfattning om hur deras utarbetade arbetsprocess för rekrytering har tillämpats på förvaltningarna.Datainsamlingen till denna uppsats har skett via nio semistrukturerade intervjuer som skett med personer anställda på kommunen med någon form av tjänst som innefattar personalarbete samt att de har insyn i förvaltningens rekryteringsarbete. Som hjälp till att förstå organisationsformer och arbete inom personalarbete har teorier inom bland annat New Public Management, Max Webers byråkrati samt Elton Mayos Human Relationsskola studerats och har även varit till hjälp vid tolkning av resultatet.Resultatet visade att Luleå kommuns upprättande av riktlinjer för rekryteringsarbetet har varit välfungerande även om det finns förbättringsområden som skulle kunna förstärka deras rekryteringsprocess ytterligare. Förvaltningarna anställer till största del rätt person till rätt plats och arbetar utifrån de centralt utgivna riktlinjer som finns..

BackgroundThe lifeworld describes the experience of being a humanbeing, how we experience life and how we live our lifes. When a disease, such as depression occurs, the whole lifeworld can be filled with suffering. Depression is an affective disease, which means it involves the emotions. The patient gets dejected and the emotional devotion abates. Broken sleep, anxiety, pain, concentrations difficulties, fatigue and reduced appetite is some of the symptoms.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

I Sverige levde år 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. När vuxna barn valde att hjälpa och stödja en förälder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförändring där många vuxna barn upplevde att de blev förälder till sin förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och få förståelse för vuxna barns erfarenheter av att en förälder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har använts där 13 artiklar valdes ut till granskning. Två granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poängsätta de utvalda artiklarna.

I denna studie kommer vi att forska om entreprenörskap. Vi går igenom vad som kännetecknar en entreprenör och vad som skiljer en entreprenör från en vanlig företagare. Olika entreprenörer skapar olika produkter i olika branscher. Vi har avgränsat oss till de mest framgångsrika entreprenörerna för att se vad som krävs för att bli en framgångsrik entreprenör. Det är personligheten bakom företaget som har idéerna och driver företaget framåt. Vi kommer att studera denne framgångsrike entreprenörens drivkrafter, egenskaper och psykologi. Vidare kommer vi att använda teori om entreprenören och jämföra det med vår empiri.

Syftet med min essä är att uppmärksamma händelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast går pedagogen förbi eller är tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med människor, arbetar på och gör saker som är obekvämt för oss som personer. Frågan väcktes i mig då jag började reflektera över mitt handlande i de på förskolan förekommande vardagssituationer, där jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrån situationen. Men handlade vi på bästa sätt? Har jag som förskollärare rätt att känna och tänka utifrån mig själv som person och vad får jag uttrycka? Essän bygger på händelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete på förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gång har jag kommit fram till att mitt agerande på förskolan idag är förändrat genom att jag påbörjat min förskollärarutbildning. Många gånger tidigare har jag handlat på samma sätt i liknande situationer utifrån mitt som jag själv kallar det, sunda förnuft.