Arbetet är ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, på Linnéuniversitet. Växjö kommun är just nu mitt i ett nytt projekt för att sammanställa hela IT-organisationen för att göra servicen för anställda och medborgare bättre. Detta projekt kallas ?Ett IT? och ska sammaställa IT-organisationen till fyra huvudavdelningar. Dessa avdelningar är Servicedesk, Service, System och Utveckling.I samband med dessa förändringar har önskemålet om ett enklare sätt att söka efter personer inom IT-organisationen kommit upp.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust.

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen.

       Introduktion. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter många närståendetill personer med psykisk ohälsa. I stödet till de närstående börlivsvärldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en närståendeserfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosenbipolär sjukdom. Metod.

Den lodräta sitsen är inom den engelska ridkonsten grundpositionen till häst och denna har utvecklats genom århundraden. För att prestera inom ridsport kräver det att ryttaren lärt sig kommunicera med hästen. Strävan att nå en högre nivå i dressyr innebär krav på en god kroppskontroll, balans och rytm för att kunna använda hjälperna på ett optimalt sätt. Tidigare studier har visat att träning av hållning och kroppskontroll skapar grunden för utveckling av balans och rytmiska färdigheter. I ridningen räcker det inte med att bara ha kännedom om vad den rätta sitsen är, vilket i dressyren ses som den lodräta sitsen. Alla ryttare har olika kroppar och kommer därför att ha små variationer i sitsen för att sitta på det mest gynnsamma sättet för just dem. Det primära syftet var att undersöka om en person med fördjupad kunskap inom posturologi (läran om kroppshållning) med ögat kunde se mätbara sitsavvikelser.

Bakgrund: När en person drabbats av stroke är det i många fall även närstående som påverkas och måste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan åren 2006-2012. Resultat: Utifrån anhörigvårdarnas upplevelser av vårdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vårdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist på egentid och avlastning.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Syftet med denna studie var att analysera anmälda arbetsolyckor inom sjöfarten utefter frekvens och konsekvens och således kunna dra slutsatser om vilka arbetsolyckor som är allvarligast. Studiens syfte var också att finna eventuella samband mellan dessa olyckor. Efter kontakt med Sjöfartens arbetsmiljönämnd beställdes statistik från Arbetsmiljöverket. Denna statistik bearbetades på olika vis, bland annat genom att stora avgränsningar gjordes gällande typ av befattning ombord. Efter att ha studerat hur förutsättningarna för anmälan av arbetsskada förändrats valdes relevanta år.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse.

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat från drygt 8 liter ren alkohol per person och år till cirka 10,5 liter per person och år. Varje år dör minst 6000 människor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i måttlig mängd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag beräknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) är en metod som används av bland annat vårdpersonal för att motivera personer till förändring i sitt liv genom egen motivationshöjning.

Fetma har idag blivit ett världsproblem och i Sverige är cirka var tionde person fet. Denna siffra förväntas öka och med den även kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att finna effektiva metoder för att behandla och förebygga fetma och fetmarelaterade sjukdomstillstånd så som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. För att en person ska kunna förändra sin livsstil och sitt beteende krävs stöttning och motivation och enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det sjuksköterskans ansvar att motivera patienten till förändrade livsstilsfaktorer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka viken effekt motiverande samtal (Motivational interview ? MI) har vid konventionell viktreducerande behandling vid fetma.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vårdbiträden arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom.Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade på boenden för personer med demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visar att på de demensboenden som ingick i studien arbetade omvårdnadspersonalen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier då det gällde bemötande och omvårdnad av personer med demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och kompetensutveckling.

Background Adolescents and adults suffering from needle phobia have an unreasonable fear of needles that leads to negative experiences if they do not get the support they need. Negative experiences lead to patients avoiding health care, or these experiences affect important aspects of life. The suffering that a patient experiences may be obvious to some, but others hide it, and then it will be more difficult to detect. The nurse's role is to recognize the suffering and its different reactions in order to alleviate and prevent unnecessary suffering of the patient. AimThe purpose of this study was to describe about young people's and adults' experiences of having needle phobias.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader.Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta.