Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

The aim of this study is to examine if Kenneth, a character in the novel Nyår by Stig Larsson, takes his ethical responsibility for one of the characters that appears in one section of the book, Ann. Nyår has often been related to morality. This study shows that Levinas philosophy of ethics is a supplement to the discussion of morality. According to Levinas, a person that acts in a non-moral way still can act in a righteous ethical way. With this starting point, it is possible to be close to the text and to bring out new perspectives on the novel.

Politics in today's society unfolding more and more in the media, but the media content is limited. Therefore, the media must constantly make choices, choices which are specific to each object. The purpose of this study is to examine how Olof Palme is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Palme - älskad och hatad, and also how Carl Bildt is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Bildt - excellensen.To study the documentary films I use a qualitative textual analysis with a focus on a narrative analysis. In the narrative analysis, I have been inspired by the categoricalcontent- based approach to study the documentary films. In my analysis, with the help of theories of mediatization of politics, documentaries and stories, I interpret and analyze the films to make them more understandable.The conclusions of the study is that Palme in his role as a politician is portrayed as a humane person who cares about the individual.

När en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förändras hela livssituationen för de närstående. För att kunna ge en individanpassad omvårdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krävs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de närstående. Genom att få en ökad förståelse och kunskap om de närståendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de närståendes behov och stödja dem i vårdarrollen. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgår från Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys där tre självbiografier granskas och analyseras.

Sverige består av ungefär 23 miljoner hektar av produktiv skogsmark. Detta innebär att drygt 50 % av landarealen utgörs av skogsmark. Den produktiva skogsmarken är uppdelad mellan olika ägarkategorier, där fysisk person (enskilda ägare) äger 50 % och juridisk person, såsom staten, aktiebolag, ekonomiska föreningar och dylikt, äger övriga 50 % av skogsmarken. Denna fördelning av skogsmarken mellan olika ägarkategorier tros inverka på den skogliga fastighetsmarknaden och en prisdifferens beroende på om fastigheten säljs av juridisk eller fysisk person antas existera. Anledningen till differensen tros bero på bland annat lagstiftning, skötsel och ekonomiska aspekter såsom utbud och efterfrågan på marknaden. Studiens huvudsyfte var att analysera hur faktorn ägarkategori, där säljaren av skogsfastigheterna delades upp i juridisk person och fysisk person, påverkade skogsfastigheternas köpeskilling.

Att smittas och vara smittad av HIV kan innebära ett stort lidande för individen och det är viktigt för vårdpersonal att få förståelse för hur de signaler de sänder ut påverkar individen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vårdpersonals attityder till personer med HIV/AIDS. Nitton kvantitativa och kvalitativa studier analyserades enligt integrerad översiktsmetod. Det resulterade i tre områden som svarade på litteraturstudiens frågeställningar vilka var attityder till personer med HIV/AIDS, faktorer som kan påverka till person med HIV/AIDS och påverkan på person med HIV/AIDS. Attityderna var överlag positiva, men något negativare för attityder till homosexuella och missbrukare med HIV/AIDS.

En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården.På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård.Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande.Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor..

Att vara närstående till en person som lever med en långvarig sjukdom innebär en stor förändring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med långvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förändrad vardag, att känna osäkerhet men även hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förändringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att närstående försökte upprätthålla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev vardagen som begränsad och oroade sig för familjens ekonomi.

Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke.

At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot.

The aim of this study was to examine former criminals? experiences of help and support of importance to leave a criminal life style. The study consists of six interviews with former criminals and earlier studies on the subject. These studies show that relapse in crime are most common among those who are socially excluded from society. They also show that important factors to end a life in criminality are for example a supportive social network.