Sök:

Sökresultat:

3982 Uppsatser om Person detector - Sida 29 av 266

Information overload? En kritisk begreppsanalys

Information overload is by no means a new concept, but has come to prominence the last decade. A generally accepted definition of the phenomenon does not exist. The main question in this master thesis is how to define information overload in order to create a connotative concept for information science. This thesis reviews the nature and causes of information overload, and considers possible solutions, both individual and technical, and their relevance to the information professional. The review of the results shows that researchers seldom or never give a legible definition of what the concept information holds.

Närståendes upplevelser : - av bipolär sjukdom

Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom kan upplevas som svårt och krävande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska se de närstående och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det är att vara närstående i en familj till en bipolärt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De närstående kunde uppleva många olika slags känslor.

Hjälpsam och sammarbetsvillig : Elevers delaktighet i åtgärdsprogram

The Swedish school law says that students who need special education should have all the support they need to reach the qualification that is set up. The arrangements have to be written down in an Individual education plan (IEP). Before the IEP is set up there has to be an investigation about what kind of support and measures the student needs to reach the qualification that is set up. The aim of this study is to examine student?s participation in school and in the progress with their own IEP.I have accomplished a qualitative study by interviewing eight students during the letter part in the nine-year school.

Vilka faktorer avgör hur en person framstår i en text? : Analys av processtyper, förstadeltagare och modalitet i partiledarintervjuer från 2010

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma.

Ser ni mig? Har elevhälsovården kunskap om samt förebyggande insatser mot anorexia nervosa och vad sker i mötet?

Anorexia nervosa är en vanlig ätstörning och drabbar oftast tonårstjejer. Det finns ingen förklaring till varför en person utvecklar anorexia nervosa, däremot är det en del faktorer som är vanligt förekommande. Det kan handla om framställningen av det kvinnliga och manliga idealen i samhället, men även om personens låga självkänsla och behovet av kontroll. Eftersom det är vanligast att utveckla anorexia nervosa i puberteten vill vi se vilken kunskap elevhälsovården, det vill säga skolsköterskor och kuratorer, på högstadieskolor i Malmö har. Något som vi vill undersöka är om skolorna har några förebyggande insatser gällande anorexia nervosa.

Delaktighet vid rehabilitering i hemmet för personer med stroke : - en litteraturstudie

Syfte: Att belysa hur faktorer inom områdena person, miljö och sysselsättning kan påverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrån Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vårdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jämförelse med vårdtagare som har genomgått sin rehabilitering på sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten är bland annat att vårdgivare får anpassa sig till vårdtagaren, som därmed får ett ökat medbestämmande. Vårdtagare upplever en trygghet när rehabiliteringen äger rum i hemmet, eftersom det är där de har sina gamla aktivitetsmönster. Vårdgivare får även större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vårdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vårdtagarna angående deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Den sista resan tillsammans : Närståendes behov av stöd

Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor.

Vuxna personers upplevelser av att leva med funktionsnedsättningen ADHD : - en självbiografistudie

Background·ADHD  is a syndrome characterized by attention deficits, difficulty of concentration, restlessness and lack of control. The number of persons diagnosed with ADBD have increased over the past few years. One reason for the increase is believed to be that the knowledge has increased in recent years and more persons can be diagnosed . As a nurse it is important to know about ADHD and how it affects the persons with it.Aim. The purpose of this autobiography study was to describe the experience of adult persons living with the disability ADHD.Method.

Närståendes upplevelse av hopp när de vårdar en person i livets slutskede.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelse av hopp när de vårdar en person i livets slutskede. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att hoppet stärks genom en inre kraft, tron på Gud och mänskliga relationer: att hoppet förändras för att kunna bevaras: att hoppet försvagas av förluster och oro för framtiden: att få en bra återstående tid tillsammans och en meningsfull framtid. Resultatet visade att hoppet kunde stärkas eller bevaras genom tron på Gud eller genom mänskliga relationer. Däremot olika förluster såsom trötthet, ångest och oro kunde försvaga hopp- et. Närstående beskrev hur de hoppades ändå in i slutet att det skulle hända ett mirakel eller att något bot skulle finnas för personen som var döende.

Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom : Bakgrund och bemötande

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar.

Nu är det dags! En kvalitativ studie om när socialsekreterare institutionsplacerar ungdomar

The purpose of this study was to examine social workers apprehensions about institutional placement of youths and what determines when these proceedings are used. When research not always shows that institutional placements lead to positive changes for youngsters, we wondered how social workers act on their assessment to institutional placement. We wanted to find out if the social workers meet any dilemmas along the way. To find out about that we used qualitative interviews with ten social workers, who worked in social service and came from different places in the southern parts of Sweden. To analyze our material we used the theory of human service organization and street-level bureaucrats work situation.

Du Vet Inte : En kvalitativ studie om hur en ung kvinna tar plats i det nya medielandskapet

Vår kandidatuppsats tar avstamp i Henry Jenkins teorier om mediekonvergens, Pierre Lévys teorier om kollektive intelligens och Pierre Bourdieus teorier om det sociala rummet. Syftet med denna uppsats är var att undersöka hur en person, med hjälp av en blogg, kan ta sig in i dagens medielandskap och skapa sig ett utrymme. För att undersöka detta valde vi att utgå från Melika Zakariaes blogg, Du Vet Inte. Vi gjorde även en intervju med Melika för att få en så övergripande bild som möjligt av hennes arbete med bloggen. I analysen har vi använt oss av Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus som verktyg för att se hur hon tar plats i det nya medielandskapet.Det vi kom fram till i vår undersökning var att Melika, i och med dagens medielandskap, lättare kan skapa sig en viktig position och bli en inflytelserik person i hiphopfältet.

Ett svenskt kronvittnessystem? Att vara eller inte vara ett kronvittne

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Medieföretaget och frilansaren : Inflytande och kapital

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell..

Tala med mig, inte om mig! : Bedsiderapport ur ett patientperspektiv

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlämnas patientansvaret till nästa sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen på sjuksköterskeexpeditionen utan patienters delaktighet. I Sverige har sjukvården en skyldighet att göra patienter delaktiga i sin egen vård och därmed behöver den traditionella överapporteringen förändras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara delaktiga. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvården.

<- Föregående sida 29 Nästa sida ->