SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Bakgrund: Smärtor i ben är vanligt förekommande och neuropati (nervskada) är en orsak som troligen är underdiagnostiserad. Bimanuell (tvåhändig/tvåsidig) nervpalpation och känseltest med sporre har visat sig vara ganska tillförlitliga och enkla test för att hitta nervskada men har inte testats på friska individer.Syfte: Syftet var att undersöka om bimanuell nervpalpation i fossa poplitea framkallar smärta/obehag och om det finns skillnad mellan vänster och höger sida vid bimanuell undersökning med sporre på underben hos friska försökspersoner.Metod: Ett bimanuellt palpationstest av nervi tibialis och peroneus i fossa poplitea och även ett bimanuellt känseltest med sporre över dermatomen L4, L5 och S1 på underben genomfördes. Urvalet var ändamålsenligt och totalt deltog 37 försökspersoner. Åldersspannet var 20 till 57 och medianålder 23.Resultat: Vid palpationstestet hade intensiteten av smärta/obehag en median på 1 (variationsvidd 3) på den 11 gradiga skalan. En stor del skattade olika mellan sidorna i både palpationstestet (11 av 37) och känseltestet med sporre (25 av 37).

Syftet med vår uppsats är att undersöka några effekter på en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera är effekten på flödet av människor och kapital. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region utifrån ett funktionellt perspektiv. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region huvudsakligen utifrån så stort upptagningsområde som merparten av besökare, kunder och anställda vid köpcentret bor inom. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av människor fokuseras på boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret.

Inom Västerbottens läns landsting (Vll.) erbjuds medarbetare, som arbetar med vibrerande verktyg, periodisk medicinsk undersökning enligt Arbetsmiljöverkets författningssamlingar, dels AFS:2005:15 (vibrationer) och AFS 2005:6 (medicinska kontroller i arbetslivet). Medarbetare som är aktuella är tandtekniker, tandtekniker-biträden och tandläkare.Traditionell klinisk neurologisk undersökning är den metod som regelmässigt används vid läkarundersökning för att upptäcka eventuella vibrationsskador. Jämte rutinmässig anamnes innefattas även ett frågeformulär med fokus på att hitta tecken på tidiga vibrationsskador.Tio personer genomgick undersökning i det ordinarie periodiska programmet vid Vll för ett år sedan. Vid denna undersökning framkom inga tecken på vibrationsskada hos de undersökta.Syftet med detta arbete var att se om den relativt nya metoden med vibrametri, där man mäter vibrationströskelnivåer i sju olika frekvenser med VibroSense Meter?, kan vara ett komplement till den undersökning som traditionellt genomförs vid FHV för att upptäcka tidiga tecken på vibrationsskada vid periodiska kontroller av de personer som arbetar med handhållna vibrerande verktygI denna studie undersöktes tolv personer vid ett tandtekniskt laboratorium avseende tecken på vibrationsskada i händerna.

Barns värld är på många sätt en helt annan värld än vuxnas. Tankarna och kommunikationen är på ettannat plan. Detta är något som alla som arbetar med barn, speciellt om man har ett yrke där man haren kommunikativ funktion, bör vara väl medvetna och kunniga inom. Smärta hos barn är ettproblemområde som på grund av skillnaderna mellan barn och vuxnas värld alltså blir svårhanterligtpå ytterligare ett plan. Ett möjligt sätt att minska procedursmärta hos barn som vi valt att undersökaär användningen av olika avledningsmetoder.

Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans.

Musiker är en yrkesgrupp som utsätts för långvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bål och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvär, perifera nervskador samt fokal dystoni. Smärta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i värsta fall tvingas avbryta sin karriär. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lämplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smärta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Syftet med studien är att studera normala variationer i suralisnervens anatomi och utifrån detfastställa lämpligaste metoden för neurografi i kliniskt bruk. Vidare vill jag genom studien fåsvar på hur ålder och kroppslängd påverkar suralis sensoriska nerv aktion potential (SNAP)amplituden hos män och kvinnor, hur stimuleringslokationen påverka mätvärdena föramplitud och fortledningshastighet samt hur temperaturen påverkar fortledningshastigheten.Suralisnerven (SN) är den mest studerande sensoriska nerven i nedre extremiteterna hospatienter med perifer neuropati. Nervledningsstudier av SN är ett viktigt diagnostiskt verktygvid både axonal och demyeliniserande form av neuropatier. Det finns en stor spridning avnormalvärdena för SN eftersom den påverkas av olika parameter som ålder, kroppslängd ochhudtemperatur. SN är dessutom känd för sin anatomiska variation som gör att resultatetfeltolkas på grund av minskad eller frånvarande (SNAP).Fyrtio friska frivilliga personer deltog i studien.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer.

Användningen av biomarkörer inom medicin är ett viktigt verktyg för att ställa diagnos och fatta terapetiska beslut. Surfaktant protein D (SP-D) har visat sig vara en lovande biomarkör för perifera lungsjukdomar på humansidan och har därför även börjat studeras inom veterinärmedicinen. Surfaktant protein D är ett relativt lungspecifikt protein och produceras främst i perifera delar av lungorna, f.f.a av claraceller i bronkioler och typ II pneumocyter i alveoler. Det fungerar som ett akutfasprotein med liknande egenskaper som kollektiner och är därför viktigt för medfödda immunförsvaret. Förutom detta har det också visat sig vara grundläggande för normala lunghomeostasen genom att utgöra en beståndsdel i surfaktant. Mekanismerna bakom dess funktion i lungan är dock inte helt klarlagda. Eftersom SP-D är så basalt för lungan påverkas det ofta kraftigt vid perifera lungskador.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Through previous studies during my education, I have experienced that chemical deicing road salt is a known problem, mainly in southern Sweden. Road salt causes damage to the environment and also damage to vehicles and structures such as bridges, etc. Road salt causes vehicles and steel constructions to rust, leading to increased costs for repairs of damage to structures. Road salt also causes damage to the plants and the economy to suffer, when plant material and soil needs to be replaced. In order to get closer to a solution, I put up three questions.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.