Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? Frågan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spänningsfält.Syftet är att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflätade syfte är att finna en metod för att utreda en process, ett tillvägagångssätt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lärandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förändringsagentgrupper och i förändringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spänningsfält handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pågår i en självfinansierande verksamhet, som är beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och återskapa spänningsfältet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fånga uppdrag för att finansiera verksamheten.

Syftet med den här essän är att synliggöra svårigheter i förskolans värld. I förskolan är man omgiven av människor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhålla mig professionellt till medarbetare, föräldrar och ledning. Men när man uppfattar brister i barnsäkerheten uppstår flera svårigheter. I essän undersöker jag en fråga utifrån två arbetsroller.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ?mitt i livet? och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till.

Studiens syfte har varit att undersöka hur upplevelsen av missbrukssituationen har påverkat vardagslivet för föräldrar till barn som missbrukar. Genom kvalitativa intervjuer har jag avsett att ta reda hur upplevelsen av situationen har påverkat deras vardagliga liv socialt och känslomässigt, samt vilket stöd de anhöriga har fått från myndigheter och hur stödet har upplevts. Studien har även syftat till att ta reda på vilka förändringar föräldrarna skulle vilja se inom stödverksamheten vad gäller de anhöriga. Anledningen till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes var att jag ville undersöka de subjektiva upplevelserna hos de anhöriga. Teorier om socialt stöd och medberoende har legat som grund för analysen av undersökningen.Tidigare forskning angående stöd till anhöriga samt vilka konsekvenser missbruket orsakar för de anhöriga är ett begränsat område.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

Detta examensarbete är ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnät. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett projekts utfall samt att ge förslag på hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag på en ny tidrapport har framtagits, för att få en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhållande till uppskattad tid.De faktorer som anses vara påverkande vid ett projekts utfall är markägare, som kan vara svåra att komma i kontakt med, och svåra att nå en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnätsägaren. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.

Sveriges befolkningsstruktur består av cirka nio miljoner invånare, varav cirka 1.5 miljoner är människor med utländsk bakgrund. Att människor från olika delar av världen flyttar till Sverige, är inte ett nytt fenomen, då det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas människor med utländsk bakgrund som ett folk för sig, där de behandlas olika på grund av deras ursprung. Orättvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, där människor fråntas möjligheten att verka i det svenska samhället med samma villkor. Den etniska diskrimineringen påverkar även de utsattas välmående och framtidsplaner.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmärksammas och problematiseras i samhället, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att människor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det något gemensamt kulturellt behov i vårt samhälle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats är att undersöka två olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har använts som metod för att försöka utröna frågeställningarna som innefattar hur spelberoende framställs inom de båda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de både diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhället finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

När man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vårdvetenskapen benämns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vårdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och värderingar som inte alltid syns och som påverkar relationen mellan vårdgivare och vårdsökande. Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att använda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebär att man definierar de avgränsande attributen och skiljer dem ifrån de ovidkommande attributen.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.