Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

Detta examensarbete är ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnät. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett projekts utfall samt att ge förslag på hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag på en ny tidrapport har framtagits, för att få en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhållande till uppskattad tid.De faktorer som anses vara påverkande vid ett projekts utfall är markägare, som kan vara svåra att komma i kontakt med, och svåra att nå en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnätsägaren. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.

Sveriges befolkningsstruktur består av cirka nio miljoner invånare, varav cirka 1.5 miljoner är människor med utländsk bakgrund. Att människor från olika delar av världen flyttar till Sverige, är inte ett nytt fenomen, då det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas människor med utländsk bakgrund som ett folk för sig, där de behandlas olika på grund av deras ursprung. Orättvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, där människor fråntas möjligheten att verka i det svenska samhället med samma villkor. Den etniska diskrimineringen påverkar även de utsattas välmående och framtidsplaner.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmärksammas och problematiseras i samhället, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att människor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det något gemensamt kulturellt behov i vårt samhälle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats är att undersöka två olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har använts som metod för att försöka utröna frågeställningarna som innefattar hur spelberoende framställs inom de båda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de både diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhället finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

När man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vårdvetenskapen benämns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vårdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och värderingar som inte alltid syns och som påverkar relationen mellan vårdgivare och vårdsökande. Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att använda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebär att man definierar de avgränsande attributen och skiljer dem ifrån de ovidkommande attributen.

Hysterektomi är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgår och det är vanligt att kvinnans sexualitet påverkas. Sexualiteten är svårdefinierad och inrymmer mer än bara sexuella handlingar, det är en del av att vara mänsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror på många olika faktorer så som ålder, samhällsklass och/eller kulturella aspekter.Vårt syfte är att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi.En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar där resultaten behandlade hur en hysterektomi påverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika världsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen ålder och de hade genomgått ingreppet på grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har använts är Joyce Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer.Psykosexuella faktorer som påverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell åtrå samt smärta.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier. Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp.

Uppsatsen syftar till att få kunskap om aktörernas handlingar med utgångspunkt i en lärare/elevinteraktion.Undersökningen är en kvalitativ studie där vi genom observationer i årskurs 7 och 9 vill visa på flödet av händelser i klassrummet. Vi diskuterar och analyserar interaktionen mellan lärare och elever utifrån följande aspekter: Relationer i klassrummet, gester, inflytande och delaktighet, ramfaktorer samt makt.Våra resultat visar på att interaktionen som uppstod i klassrummet mellan lärare och elev inte gynnade elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I det stora hela hade eleverna inte så mycket inflytande över sin situation och det inflytande de hade var främst formellt och ytligt. Eleverna fick säga vad de tyckte men då inget mervärde lades i deras tankar och åsikter påverkade de inte sin situation överhuvudtaget. Det är tydligt att det sker en trög maktrelation i klassrummet eftersom eleverna inte är jämställda med läraren.

Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen.Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor: Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården?Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg?Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där?Metod: En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack.

Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid.