Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur karaktärerna Harald och Claudia framställs samt hur deras förhållande till varandra karakteriseras i romanen Husvapnet. Med hjälp av olika karaktärsindikatorer analyseras Haralds och Claudias inre och yttre samt deras handlingar och den miljö de befinner sig i. Undersökningen redogör även för vem det är som karakteriserar. Undersökningen har genomförts genom en närläsning av olika avsnitt i romanen där de två ovan nämnda karaktärer förekommer. Undersökningen visar på att Claudia är en kvinna som i och med sonens brott hamnar på de svartas sida. Claudia rannsakar sig själv, sina liberala tankar, sitt moderskap, förhållandet till maken Harald och till den gud hon inte tror på.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jämföra pedagogers avsikter i sin språkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var även att med denna jämförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolår 4-6, genomförts. Då både observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tänker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig ovanstående två frågeställningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade på relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.

Ett av huvudmålen med års- och hållbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrån ett retoriskt perspektiv blir därför ethosbegreppet särskilt intressant. Denna uppsats behandlar användandet av förtroendeskapande medel med särskilt fokus på ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i års- och hållbarhetsredovisning. VD-ord i fem hållbarhetsredovisningar från svenska företag framgångsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgångspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), fronesis, arete och eunoia.

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mängder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje år skapas det mängder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skäl, inte minst av lagliga skäl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser på ett långsiktigt sätt. Dagens sätt att hantera de olika tekniker för användning av databaser styrs av beslut som baseras på varierande faktorer såsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ändamål, med mera.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka de åldersbedömningarMigrationsverket gör av ensamkommande barn från Somalia, som till följd avkriget i sitt hemland saknar ID-handlingar. Vårt fokus var myndigheternasifrågasättande av barnens uppgivna ålder, samt användningen av medicinskaåldersbedömningar där barnet misstänks för att egentligen vara vuxet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med handläggare från en asylprövningsenhet förbarn, samt ensamkommande barn som genomgått en medicinsk åldersbedömningalternativt redan fått sin ålder ofrivilligt justerad av Migrationsverket. Vi har efteren tematisk analys presenterat materialet relaterat till teorier omsocialkonstruktivism, institutionell diskriminering och rasism. Resultatet avundersökningen blev dels en beskrivning av hur den sociala konstruktionen avålder skiljer sig mellan ensamkommande barn och handläggare och atttolkningsföreträdet gällande ålder ges till Migrationsverket.

I denna studie ligger fokus på dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda på hur förskolepedagoger förhåller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa är offentliga handlingar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från olika kommuner i Hallands län. Inspiration hämtades från poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna användes diskurspsykologin som analysverktyg.Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer väljer att inte fråga barnen om de vill bli fotograferade, utan använder sig av olika styrningstekniker för att få fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har påverkat pedagogers inställning till dokumentation.Av studien framkom att det är viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framställs i dokumentation och sociala medier.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring påståendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta är något vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet på förskolan eventuellt står i konflikt med barnets grundläggande behov av beröring och på vilka sätt detta i så fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att påståendet till viss del stämmer, men att problemet främst ligger i vuxnas rädsla för att bli missförstådd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rädsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrån i större utsträckning än kvinnliga pedagoger. Vi ser även hur pedagoger, utifrån föreställningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende på barnets kön och därmed sätter ramarna för barnets förhållningssätt till beröring.

Rent generellt gäller att en stor förståelse för Kinas affärskultur är av stor vikt för att ett svenskt företag ska kunna lyckas skapa en framgångsrik affärsrelation med kinesiska leverantörer. Men om kapitalet inte finns är det näst intill likgiltigt huruvida förståelsen för affärskulturen finns, då kapitalet är en av de viktigaste prioriteterna. Studiens resultat visar att IKEA genom att sikta på långsiktiga relationer kan följa sina leverantörers arbete och på längre sikt effektivisera produktionen. IKEA vill även genom relationerna skapa starka band till sina leverantörer. Vi har genom studien kommit fram till några specifika nyckelbegrepp som vi anser är av stor vikt för att kunna uppnå lyckade affärsrelationer vilka är: medvetenhet om Kinas kultur samt lagar, tålamod, kunskap inom sitt område, dubbelkontroller av överenskommelser och avtal, vara tillmötesgående angående aktiviteter utanför arbetet samt att ej göra handlingar som leder till att en kines tappar ansikte. Vi har funnit att teorin till största del överensstämmer med insamlad empiri, det finns dock några aspekter som inte överensstämmer.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att självskadebeteende ökar hos unga kvinnor. Självskadebeteende anses vara ett sätt att uppnå tillfällig lättnad vid psykiskt lidande och bakomliggande orsaker anses i huvudsak vara depression och ångest. Forskning har påvisat att vårdmötet är problematiskt. Det finns vårdare som upplever bristande kunskap och förståelse och känner frustration och maktlöshet inför självskadande patienters handlingar. Många unga kvinnor befarar att deras problem ska förvärras av att söka vård samt fruktar att inte bli tagna på allvar.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse.

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

Stalkning är paradoxalt nog både ett gammalt och ett nytt fenomen i vårt samhälle. Fenomenet kan ses som en konstellation av olika beteenden som involverar upprepade och ihärdiga försök till att påverka en annan person genom kommunikation och/eller kontakt. Hur de enskilda handlingarna sker är dock av mindre intresse. Stalkning har främst blivit uppmärksammat i media och hos allmänheten genom alla de kändisar som drabbas av s.k. celebrity stalking.