Denna uppsats undersöker möjligheterna att återskapa en så kallad ?smear? i en digital arbetsmiljö. Smear är en metod som härstammar ur stiliserad, klassisk animation och används för att beskriva en mycket snabb rörelse mellan två positioner genom att formen på karaktären eller det animerade objektet smetas ut. Effekten användes till en början för sitt estetiska värde som ett led i den nya stilutveckling som skedde inom animationsbranschen under 1930-tal, men kom senare att utnyttjas främst av ekonomiska skäl. Då klassisk animation i Disney-stil är mycket tidskrävande sökte många mindre studios efter sätt att rationalisera bort arbete utan att tappa för mycket i kvalitet, för att kunna producera material till tv snabbt och kostnadseffektivt.

Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett växande intresse för hälsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera länder i Europa har de senaste åren satsat på nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att sträcka sig från Göteborg till Helsingborg och väntas bli ett besöksmål för såväl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pågått under många år och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongränser. Kärnvärdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat är: havsnära, variation, välkomnande, trygg och säker samt upplevelserik.

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag.